100 ideella intresseorganisationer kräver nu att ACTA-processen ska öppnas för insyn. ACTA, eller Anti-Counterfeit Trade Agreement, är en internationell immaterialrättslig konvention som enligt vissa tolkningar kommer att medföra allt från hårdare kontroll över teknikutvecklingen till nya befogenheter för tullmyndigheterna. Mest alarmerande är spekulationerna om att tullen kan komma att få genomsöka datorer och mp3-spelare i jakten på piratkopierat material.
Vilka farhågor som är befogade vet vi inte. Förhandlingarna är hemliga, och trots att de kan resultera i ny lagstiftning är det omöjligt att föra en öppen debatt om de klausuler som arbetas fram.
Sveriges talan förs av EU-kommissionen, som i våras plötsligt hävdade att de hade ett förhandlingsmandat från medlemsstaterna. Det visade sig att EU-ländernas regeringar hade utarbetat ett mandat i den slutna 133-kommittén, för att sedan fatta det formella beslutet på ministerrådet för jordbruk och fiske. Beslutet togs som ett rutinbeslut utan debatt, och förmodligen utan jordbruksministrarna visste vad de gjorde.
Hittils har två förhandlingsmöten ägt rum, varav det senaste i Washington DC. Sverige har en observatörsplats vid förhandlingsbordet. På den platsen sitter dock inte handelsministern, som har ACTA i sin portfölj, utan en tjänsteman från justitiedepartementet. På grund av sekretess är det omöjligt att få exakt information från justitiedepartementet om vad förhandlingarna hittills har utmynnat i. Frågor som har diskuterats är tullmyndigheternas roll och civilrättsliga sanktionsverktyg.
På kommande möten ska de verkligt känsliga frågorna tas upp – upphovsrättsintrång på internet och straffrätt. Dessutom ska parterna diskutera upprättandet av en internationell insatsstyrka som bekämpar immaterialintrång. Insatsstyrkan ska kontrollera att länder som ansluter sig till konventionen följer bestämmelserna. Några begränsningar för vilka förslag som kan kastas in i förhandlingsprocessen finns inte. Det är alltså fullt möjligt för Frankrike att driva sina idéer om avstängning från internet även inom ramen för ACTA.
Kommissionen koordinerar sina förhandlingspositioner med medlemsstaterna kontinuerligt, så synpunkter kan med fördel framföras till den svenska regeringen. Dilemmat är att sekretessen gör det omöjligt att veta vilka förslag vi har att förhålla oss till.
Den oro som har luftats i bloggsfären har främst handlat om vilka lagändringar vi kan tvingas införa här hemma. Oron är möjligen befogad. Initiativtagarnas syfte med ACTA är dock ett annat, nämligen att skapa en internationell standard som sedan fler länder ansluter sig till. För att slippa förhandla med länder i tredje världen inom ramen för WIPO, vilket vore det normala, väljer EU, USA, Kanada, Schweiz och Japan att upprätta ett avtal på egen hand. Sedan ska ytterligare länder övertalas att ansluta sig till den färdigförhandlade konventionen.
Varför ska då länder som har lite eller inget alls att vinna på utvidgade intellektuella monopol ansluta sig till ACTA? Beskeded från justitiedepartementet är att förhandlingarna ännu inte nått fram till den frågeställningen. Det tycks dock osannolikt att ett avtal som siktar på att bli internationell standard framförhandlas utan att det finns idéer om hur detta mål ska uppnås. En inte alltför vild gissning är att ACTA-avtalet bifogas till framtida handelsavtal med tredje land. EU och USA villkorar den fria handeln, och företagare i de länder som inte vill underkasta sig ACTA-bestämmelserna nekas tillträde till västvärldens marknader.
De delar av ACTA som berör upphovsrättsregleringar i tredje land påverkar även oss i Europa. På ett ocensurerat internet dominerar den regim som är mest liberal. Stater med en liberal yttrandefrihetslagstiftning skyddar material som andra stater förbjuder, och tillgängliggör materialet för internetanvändare världen över. Med en hårdare global upphovsrättsregim försämras vår tillgång till exempelvis streamat videomaterial, som i dag ofta ligger på servrar i länder med en mindre strikt upphovsrätt.
En ljuspunkt är att ACTA måste godkännas av Sveriges riksdag innan vi ansluter oss till konventionen, och inför den processen blir det fritt fram för bloggare och tidningar att fingranska varje kommatecken.
