Centerpartiets Europaparlamentariker tillika Jur Kand, Lena Ek, underkänner Åsa Torstenssons resonemang om 138:an!

Lena Ek säger att Åsa Torstensson har fel!

Ha det bra och fortsätt jobba på!

Lite som med det man har på tallriken när man äter kommer från många olika producenter/leverantörer/tillverkare så kommer det man har på skärmen från alla möjliga håll?

Om access=tallrik och tjänster=mat så vill filterkramare vill alltså att vi alla återvänder till barnbespisningen? Funkar den liknelsen? Är det så dom menar?

Terminologin är naturligtvis viktig, men kanske inte superviktig i ett övergripande resonemang. Snabbkollade vad “vi som äter” kallas i dom olika direktiven som är “telekompaketet” (och några till relaterade):

I 1999/5/EG har du både “användare”, “abonnenter” och “konsumenter”; i 2002/19/EG och 2002/20/EG har du “slutanvändare”, i 2002/20/EG och 2002/21/EG “konsumenter”; i 2000/31/EG “konsumenter” och “tjänstemottagare”; och slutligen i 2002/22/EG “användare”. Kollade i 2007/65/EG (Audiovisual Media Services Directive) också och där har du “användare” och “konsumenter”.

I det sistnämnda regleras Internet nästan som om det var gammeltv. Och precis som du säger var det många filterkramare som vill tillbaka till den trygga gammeltvsoffan som jobbade fram det direktivet (Reding och Hieronimy bland andra). Så här står det i inlednigen:

“(17) Audiovisuella medietjänster på begäran [några säger YouTube räknas dit andra inte] kännetecknas av att de är “televisionsliknande”, dvs. att de konkurrerar om samma publik som tv-sändningar och att utformningen av och sättet att få tillgång till tjänsten får användaren att rimligen förvänta sig lagstadgat skydd enligt detta direktiv.”

Just (motsats)paret tjänstemottagare och tjänsteleverantörer jag nämnde kommer från direktivet om elektronisk handel, 2000/31/EG. Men finns också i 2006/123/EG (tjänstedirektivet).

@Erik: Bra förklaring, men står det “tjänstemottagare och tjänsteleverantörer”? Det är lite farliga termer i Internetsnammanhang eftersom de ligger ovanpå “tjänsten” teleoperatör eller internetaccess. Många filteringsivrare vill ju få internetleverantörer att ta ansvar för tjänsterleverantörerna, dvs webb och epost leverantörer som finns tillgängliga via Internet. Det kan tom låta rimligt om man inte förstår separationen av tjänster och Internetaccess på Internet.

För ovanlighetens skull hjälper det att tänka på gamla vanliga telefoner. Lite sladdar, en nummerskiva och en lur. Ett sånt där grått metallskåp någonstans ner längs gatan och sen vidare till nån växel nånstans. Tänk kobratelefon.

Om nån på den tiden hade sagt nåt om “innehåll” i kobratelefonen hade alla omedelbart tänkt STASI. Om nån hade sagt “upphovsrätt” tror jag folk bara hade skakat på huvudet.

Henrik, du skriver (å Torstenssons vägnar antar jag?) på departementsbloggen att telekompaketet inte gäller “innehåll”.

Ingen skulle vara gladare än jag om det var sant. En välvillig och optimistisk tolkning av påståendet skulle dock kunna vara att Torstensson kommer att göra allt hon kan för att se till att det blir sant.

Jag håller tummarna, men jag tror tyvärr att det är mer eller mindre omöjligt att vrida klockan tillbaka så långt. Det Torstensson skulle kunna göra är att åtminstone se till att det finns garantier för att eventuella begränsningar av allas vår rätt till “innehåll” inte inskränker våra grundläggande rättigheter.

Att det finns en konflikt mellan telefonnätägare och telefonnätsanvändare (eller vilket motsatspar man nu vill använda, tjänstemottagare och tjänsteleverantörer kanske är bättre) står redan i exempelvis ändringsförslag 181: dom som håller på att joxa med “säkerhetsverksamhet” i telefonnäten får inte åsidosätta “grundläggande rättigheter och friheter” hos dom som ringer.

Jag vet att du säger att våra grundläggande rättigheter redan är skyddade av att e-handelsdirektivet säger att till exempel Telia inte får joxa med “innehåll” för att dom har “mere conduit”-status och att vi lever i en rättsstat. Tja, visst är det så, men varför då nämna det självklara i 181:an? Eller förresten, Mark Klamberg undrar på sin blogg om vi är en rättsstat, så det skadar kanske inte att säga det ordentligt i telekompaketet? I England kom i veckan dessutom en rapport som pekar åt att regeringen där vill ändra på “mere conduit”. “UK government threatens Internet content monitoring” skriver Monica Horten på sin blogg.

Grundproblemet med ditt inlägg på departementsbloggen är att du har fel utgångspunkt. Telekompaketet handlar tyvärr efter upphovrättslobbyns härjningar i Bryssel nu också om “innehåll”. Därför tror jag att det nu är skademinimering som gäller. Så mycket hängslen och snören som möjligt helt enkelt.

Och det leder fram till frågan jag trodde Ask och Liljeroth redan hade svarat på. Om det är en konflikt mellan två parter måste man ju lösa det i domstol, eller hur? Det gäller även konflikter om “innehåll”, eller hur? Vi i Sverige vill inte att maskiner ska sköta om rättvisan. Eller hur?

De två ändringsförslag Karl frågar om tar vara på Ask och Liljeroths ställningstagande. Mer än så faktiskt. De bygger på deras formuleringar. Jag hoppas att du och Torstensson kommer med fler och tar med dom till Bryssel!

http://departementet.wordpress.com/2008/10/30/sveriges-linje-i-telekom-paketet-tillagg-138-166/