Karl Sigfrid

SvD skriver i dag om de hemliga ACTA-förhandlingarna. Till dess att avtalet är klart vet vi inte vilka rykten som ska tas på allvar och vilka som är missförstånd. Det är en direkt konsekvens av att förhandlingarna är hemliga.

EU-kommissionen säger sig inte förstå det svenska missnöjet med processen. Informationen om att ACTA-förhandlingarna äger rum är ju tillgänglig för alla.

Slutligen påstås det att förhandlingarna äger rum i hemlighet. Detta är inte korrekt. Det måste i och för sig alltid finnas en viss diskretion i internationella förhandlingar, men i det här fallet har det aldrig funnits någon avsikt att dölja det faktum att förhandlingar äger rum, eller att hemlighålla själva syftet med ett avtal.

Peter Power, talesman i handelsfrågor, EU-kommissionen

Om innehållet i svenska utredningar, propositioner och riksdagsbetänkanden var hemligt skulle det alltså vara problemfritt, bara medborgarna känner till att lagstiftningsprocessen äger rum?

Aftonbladet

KTH-professorn Roger Wallis höll i dag en intressant föreläsning från vittnesbåset på Pirate Bay-rättegången.

Wallis berättade om sin forskning, som tyder på att fildelningen inte minskar musiksektorns intäkter, utan främst överför resurserna från en viss typ av distribution till en annan. De pengar som tidigare gick till cd-skivor går nu till konserter. Konsumenterna spenderar alltså minst lika mycket pengar på musik. Skivbolag anpassar sig genom att teckna 360-kontrakt som ger dem rätt till en andel av artistens samlade intäkter.

Målsägarna använde sin tid till att ifrågasätta Rogers trovärdighet. En försvårande omständighet enligt IFPI var att Roger medverkade på ett seminarium som jag anordnade för lite mer än ett år sedan. För övrigt ett väldigt intressant seminarium där Roger tillsammans med kollegor från KTH och musikbranschen analyserade den kommersiella kulturens framtid.

Avslutningsvis frågade rätten om Roger begärde ersättning för sin insats. “Ni får gärna skicka lite blommor till min hustru”, blev svaret. Det gick inte tingsrätten med på, men blommor blev det ändå. Från bloggsfärens läsare. Hittills för 40 000 kronor.

Själva Pirate Bay-målet kan ta flera år, om de åtalades advokater får tingsrätten att inhämta ett yttrande från EG-domstolen.

Det är de åtalades advokater som överväger att kräva att tingsrätten inhämtar ett yttrande från EG-domstolen. Detta för att klargöra hur EUs e-handelsdirektiv påverkar Pirate Bay-fallet.

Computer Sweden

ACTA-frågan växer sig samtidigt allt större. Europaportalen spekulerar i att ACTA kan ge upphov till nästa stora FRA-debatt.

Jag har tidigare nämnt Cubit som decentraliserar fildelningen och gör centrala system som Pirate Bay överflödiga. Cubit är utvecklat vid Cornell University.

I går släpptes om fildelningsverktyget OneSwarm som gör IPRED tandlöst. Med OneSwarm – utvecklat vid University of Washington – kommunicerar nedladdare och uppladdare indirekt och behöver inte känna till varandras IP-adresser.

I dag skriver inte mindre än två ledarsidor om de hemliga ACTA-förhandlingarna.

UNT kräver att regeringen öppnar upp förhandlingarna.

Precis som Pirate Bay-målet i tingsrätten och riksdagsbehandlingen av IPRED, borde även ACTA diskuteras offentligt. Och om regeringen nu anser sig ha argumenten på sin sida och menar allvar med att förhandlingsprocessen ska öppnas, vad väntar man då egentligen på?

UNT

I princip har UNT helt rätt. Min egen linje har dock inte varit att regeringen ska bryta övriga förhandlingsparters förtroende och helt enkelt släppa materialet, utan att Sverige ska ställa öppenhet som ett villkor för sin medverkan i processen. Ingen öppenhet, inget svenskt ACTA-medlemskap.

(Och om avtalet blir oacceptabelt till sitt innehåll bör vi naturligtvis inte gå med oavsett hur öppen processen har varit.)

Även GD:s ledarsida kräver att politikerna spelar med öppna kort gentemot medborgarna.

Oavsett vad man har för åsikter när det gäller upphovsrätten och integriteten borde man reagera på ett sådant förfarande. Känsliga, kontroversiella politiska frågor måste luftas i öppna debatter.

GD

I dag publicerar SvD en tvärpolitisk debattartikel om det internationella antipiratavtalet ACTA. De som undertecknat artikeln är jag, Erik Josefsson, Erik Laakso och Erik Hultin.

Kritiken mot ACTA vilar på två ben. Dels oron för att avtalet kan medföra en än mer oproportionerlig upphovsrättsregim, dels förhandlingsprocessens slutenhet.

Samtidigt skriver den Kanadensiske rättsprofessorn Michael Geist att nästkommande förhandlingsmöte i Marocko har skjutits upp. Obama-administrationen vill ta sig tid att sätta sig in i ärendet innan de driver processen vidare. Förhoppningar om att Obama förändrar den amerikanska grundinställningen ska man dock vara försiktig med. Arbete för en effektivare internationell upphovsrättsregim är en prioriterad punkt på Obamas agenda.

På Lawrence Lessigs blogg läser jag att YouTube går offline. Nej, det betyder inte att sidan stängs. Det betyder att Google antar en liberaliserad upphovsrättspolicy för webbplatsen. YouTube ska framöver göra det enkelt för användarna att lägga upp lagligt nedladdningsbara videoklipp med Creative Commons-licenser som anger villkoren. Vilket låter tittarna ta del av materialet även när de inte är uppkopplade.

Nedladdningen kan ske gratis eller mot betalning.

Bland annat en rad ansedda amerikanska universitet kommer att utnyttja nedladdningstjänsten.

For example, universities use YouTube to share lectures and research with an ever-expanding audience. In an effort to promote the sharing of information, we are testing free downloads of YouTube videos from Stanford, Duke, UC Berkeley, UCLA, and UCTV (broadcasting programs from throughout the UC system). YouTube users who are traveling or teachers who want to show these videos in classrooms with limited or no connectivity should find this particularly useful.

YouTube Goes Offline

Den som ännu inte upptäckt mängden universitetsföreläsningar från amerikanska toppuniversitet som ligger på YouTube har missat något.

Här hemma i Sverige gör Mittuniversitetet tvärtom och förbjuder videoinspelningar av föreläsningarna.

SvD:s ledarsida har publicerat en replik av mig med anledning av diskussionen om upphovsrätt, fildelning och fair use.

Men vad menar ledarredationen med nyskapande, och hur skiljer det sig från att kreativt modifiera andras verk? Eller för att spetsa till frågan ytterligare: Finns nyskapande annat än i teorin?

SvD

I webbupplagan tycks mitt namn ha fallit bort, men det gör inget. Argumenten är viktigare än avsändaren.

SvD ledarblogg antydde i går att en uppmjukad upphovsrätt som tillåter remixing och fri icke-kommersiell fildelning skulle innebära slutet för nyskapandet. I dag har de mjukat upp budskapet.

SvD säger att de gärna ser en reformerad och förkortad upphovsrätt. De går med på att vi behöver en betydligt mer omfattande citaträtt, eller fair use som är den amerikanska motsvarigheten.

“Men ingen upphovsrätt alls? Där är vi inte övertygade”, skriver Ledarbloggen. Jag är inte heller övertygad. Tvärtom tycker jag att de delar av upphovsrätten som fungerar ska behållas. Samma åsikt drivs av de flesta upphovsrättsskeptikerna i bloggsfären. SvD argumenterar mot åsikter som ingen, eller nästan ingen, framför.

Ledarbloggen gör en uppdelning mellan dem som har alternativa intäktskällor (turnerande musikartister) och dem som inte har det (studiomusiker). Det bör betonas att så länge det rör sig om kommersiell verksamhet kommer musikartister på turné, även med fri fildelning, att betala upphovsmännen för de framförda verken. Vill artisten använda inspelad musik, som intäktskälla eller marknadsföring, måste de naturligtvis betala studiomusikerna lön. Oavsett var intäkterna uppstår är det en ganska enkel uppgift att med kontrakt och anställningsavtal betala dem som gör jobbet.

Finns det inga intäkter någonstans kanske produkten eller affärsmodellen inte har en plats på marknaden.

Håkan Roswall har ändrat brottsrubriceringen. Pirate Bay-grundarna står därmed inte längre till svars för medhjälp till olaglig exemplarframställning, dvs medhjälp till olaglig nedladdning.

Jag kommer bara att begränsa mig till den ursprungliga torrenten, säger Håkan Roswall i rätten.

PC för alla

Försvaret uppfattar detta som en halv seger.

Rick Falkvinge tolkar utvecklingen i sin live-blogg.

Förmiddagen har jag tillbringat framför datorn med ljudet från Pirate Bay-rättegången i bakgrunden. Eftermiddagen har gått till partiaktiviteter i Nacka och kvällen till ett möte med kommunfullmäktige i Solna.

Tidningarna publicerar gärna upphovsrättsrelaterade artiklar i dag, rättegången till ära. Expressen har passat på att publicera en ACTA-artikel som bygger på ett tidigare videoinlägg. På SVT Opinion skriver jag om tidigare rättsprocesser mot teknikutvecklingen, och om ny fildelningsteknik som gör The Pirate Bay och andra centrala register överflödiga. Till skillnad från vissa Europaparlamentariker avhåller jag mig från att uttala mig om skuldfrågan.

Svenska Dagbladets ledarblogg kommenterar min debattartikel om upphovsrätt och rätten att remixa material. En liberaliserad upphovsrätt är enligt Ledarredaktionen en fin tanke som inte fungerar i verkligheten.

Bakom drömscenariot är det emellertid lite tomt. Remixa och modifiera i all ära, men ska det inte också skapas något nytt då och då? Och förutsätter inte detta nyskapande någon sorts fungerande marknad?

Ursäkta om vi stör i de sköna drömmarna, men är det någon som på allvar tror att ”fler livekonserter” är det tillfredsställande svaret på på hela fildelnings och upphovsrätts-frågan? Visst. Vänstern kan lösa allt och rädda alla branscher med mer politik och höjda skatter, men hur tänker man på högerkanten?

Om kulturskapares inkomster var beroende av en strikt upphovsrätt vore det lätt att hålla med. Men nu är det inte så.

Musikartister tjänar mer på livespelningar än på skivförsäljning. Som Ledarbloggen skriver är det inte hela svaret på hur marknaden anpassar sig till en mer liberal upphovsrättsregim, och något enhetligt svar finns inte. Varje bransch måste hitta sin egen väg. Datorspelsprogrammerare kan inte försörja sig som live-artister, men de kan skapa online-baserade spel som är mindre känsliga för piratkopiering. De kan också övergå från lättkopierade pc-spel till mer svårkopierade konsol-spel, vilket de också gör. Ytterligare en trend är spel som kräver speciell hårdvara, som Guitar Hero eller Wii Fit.

Datorspelsbranschen växer, liksom musikbranschen och bokbranschen, trots omfattande fildelning. Det som Ledarbloggen kallar för en “skön dröm” är den marknadsanpassning som vi redan ser.