Jag nämnde tidigare potatisodlarna som får pengar av EU för att marknadsföra sina produkter i andra medlemsländer.
De som i varje budgetförhandling slåss hårdast för en större EU-budget till projekt som dessa är EU-parlamentarikerna. Inte alla – definitivt inte den moderata gruppen – men en majoritet av parlamentarikerna. Samma parlamentariker som nu ska få 86 000 skattekronor i månaden i arvode. Orimligt, som Per Schlingmann försiktigt uttrycker saken.
Både i dag och i morgon kommer Kulturnyheterna på SVT att ta upp de pågående ACTA-förhandlingarna.
Uppdatering:
Här är en länk till programmet. Inslaget om ACTA kommer först.
Visst vore det bra om svenskar åt mer grekisk potatis, och om grekerna åt mer svensk potatis? Detta skulle medföra stora fördelar, som till exempel att…
I vilket fall som helst har EU beslutat att finansiera reklamsatsningar för att vi ska köpa mer grekisk potatis. Som motoffensiv har svenska potatisodlare dragit i gång en egen kampanj, finansierad ur samma kassa.
Reklamtexterna tycks för övrigt vara översatta till svenska med hjälp av något Babel Fish-verktyg:
”I dagens ledande tankesätt inom hälsosam kost ingår potatisen såsom grönsaker i grunden av hälsopyramiden vår inhemska Medelhavsdiet vilka presenteras i den dagliga kosten”.
”Potatisens olika sorter görs skillnad av dess utseende såsom storlek, form, skalets färg och typ av yta (hudtyp). En annan viktig skillnad av karakterisering av potatisen är sammanhållningen vid kokning och potatisens kött”
I dag har jag lyssnat på ljudversionen av Pär Ströms skrift “Storebror tar fram munkavlen”.
Som vanligt när Pär Ström är i farten blir det intressant, angeläget, kunnigt och sakligt.
Skriften innehåller en besknivning av vad filtrering är och hur olika stater använder tekniken för att begränsa internet. Han räknar även upp de skäl för filtrering som ibland framförs – allt från blockering av politiskt material till blockering av pornografi och utländska spelsajter – och förklarar vad vi har att förlora på att ge oss ut på den vägen.
Somliga invänder mot att likställa filtrering med censur, men det är uppenbart att exempelvis IFPI:s krav på att blockera fildelningssajter strider mot censurförbudets anda.
Bland annat pekar Pär Ström på yttrandefrihetsgrundlagens första kapitel, tredje paragraf, tredje stycket:
Det får inte utan stöd i denna grundlag förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i radioprogram och tekniska upptagningar förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram. Lag (1998:1439).
Tanken bakom censurförbudet är att den som sprider olagligt material ska kunna ställas till svars i efterhand, men inte hindras från att yttra sig. Andra medborgare ska inte heller kunna hindras från att ta del av yttrandet genom att användningen av tekniska hjälpmedel förhindras. Andan i detta är klart oförenlig med upphovsrättsindustrins krav på att staten ska blockera webbplatser och stänga av internetanvändare.
Ström anser att det skydd för yttrande- och informationsfrihet som finns i grundlagen måste uppdateras. Den tekniska utvecklingen har löst upp gränserna mellan tv, film, radio, hemstereo och så vidare. Kanske är det dags för ett mer generellt skydd för det fria informationsflödet, som inte är formulerat i termer av tryckpressar och radiovågor?
Nio västsvenska kommuner kräver att alla Office-relevanta IT-system ska kunna användas tillsammans med Openoffice. Leverantörer av system som enbart stödjer Microsoft Office uppmanas att utveckla stöd även för öppna format.
Kommunerna meddelar sina leverantörer att de vid kommande upphandlingar av program och system tänker resa krav på mer öppenhet och stöd för både pdf och odf, det filformat som stöds i Openoffice.
Det borde vara en självklarhet att offentlig verksamhet, vare sig det är en kommun eller en statlig myndighet, väljer öppna lösningar som främjar konkurrens. Slutna standarder som främjar monopol ska enbart kunna väljas om det finns mycket starka skäl.
EU-rättsexperten Ulf Bernitz instämmer med dem som befarar att den slutna ACTA-processen i praktiken är en lagstiftningsprocess. När avtalet väl färdigställs och offentliggörs blir trycket på att Sverige ska ansluta sig enormt, både från upphovsrättsindustrin och från andra stater. Rätt tid att ställa krav på öppenhet är alltså nu medan förhandlingarna ännu pågår.
Den svenska regeringen varken bekräftar eller dementerar riktigheten i de uppgifter om ACTA-processen som har läckt ut på internet. EU-kommissionen har bekräftat att ett antal diskussionspapper finns tillgängliga på internet, även om dessa inte är att betrakta som utkast till avtalstext eller riktlinjer.
At a preliminary stage of the discussions about the idea of a future ACTA, some of the negotiating parties have submitted concept papers, to present their initial views of the project to other partners. Some of these concept papers have been circulated on the net or commented in the press and presented as “draft ACTA texts or negotiating guidelines”, which they are not.
Moderaternas främsta och flitigaste bloggare Mary X Jensen skriver på SVT opinion om DN:s analys av FRA-motståndet.
Förståelsen för att internet är ett verktyg där informationen hela tiden flödar från olika håll utan att vara regisserad av någon avsändare tycks vara många främmande. Men så fungerar internet. Massor med olika synapser söker varandra och får fäste i oanade gångar.
Sverige ska ta initiativ till en IT-politisk plattform på Europeisk nivå. I Computer Swedens artikel om saken framgår inte vad substansen i plattformen kan komma att bli, men behoven är tydliga.
För det första bör vi på EU-nivå göra en analys av den sammantagna effekten av de beslut som påverkar både friheten på nätet och kostnaderna för internetleverantörerna. Det har svenska IT- och Telekomföretagen länge efterfrågat.
För det andra bör vi stärka kraven på öppna standarder i den offentliga upphandlingen. Det är inte acceptabelt att den offentliga sektorn låser sig till propietära format och därmed stänger dörren för framtida konkurrens.
I USA ställs ACTA-avtalet i relation till Obamas löfte om ökad öppenhet. Låt oss hoppas att han står fast vid sitt vallöfte.
Författaren Tomas Lappalainen föreslår på DN kultur att finansieringen av kultur ska kollektiviseras. Kulturen håller nämligen på att gå under.
Marknaden misslyckas alltså på grund av att kulturen blivit kollektivt tillgänglig[...]
Bilden av att fria informationsflöden förstör förutsättningarna för kultur förenar vänstern med upphovsrättsindustrins lobbyister, som resonerar likadant. Vänsterns lösning är att staten ska ta ett större ansvar genom skattefinansierad kultur. Upphovsrättsindustrins lösning är att staten ska ta ett större ansvar genom att kontrollera medborgarnas privata kommunikation.
Vänstern och upphovsrättsindustrin har alltså både problemformuleringen och kravet på statligt ingripande gemensamt. Men vad är problemet som måste lösas? Upplevelseindustrin växer. Dataspelsbranschens omsättning ökade förra året med 34 procent. Musikbranschen omsätter allt mer trots minskad skivförsäljning. Bokförsäljningen ökar. Och så vidare.
Tomas Lappalainens analys utgår från att några skivbutiker – en mellanhand i distributionsledet – har lagts ned, och anser att det är ett tecken på kris. Det är ungefär som att hävda att den minskade försäljningen av VHS-band är ett kristecken för filmindustrin.
Lappalainen fortsätter med att likna situationen med vad som inom ekonimin kallas allmänningens tragedi.
Tragedin består i att en kollektivt tillgänglig resurs (ett fiskrikt hav eller kultur på internet) konsumeras sönder eftersom tillträdet för var och en är fritt och ingen sörjer för återväxten (till exempel genom ett system med fiskekvoter eller genom att se till att kulturproducenter får betalt för sitt arbete).
Det borde ha stått: “Tragedin består i att en ändlig, kollektivt tillgänglig resurs konsumeras sönder.” Tillgången till ett immateriellt verk är inte på en fri marknad begränsad och kan inte sönderkonsumeras.
Nu har även kd accepterat att staten inte ska censurera film. Därmed finns det inget som hindrar att censuren avskaffas under den här mandatperioden, något som jag tillsammans med partikollegan Finn Bengtsson har begärt i en motion.
Frihet kommer sällan som ett resultat av politisk vilja, utan för det mesta till följd av entreprenörskap och teknisk utveckling. Det var genom sändningar från utlandet vi blev av med SVT:s tv-monopol, och det är genom nya distributionstekniker för film som biocensuren nu anses överspelad.
Efter kd:s svängning är vänsterpartiet det enda partiet i riksdagen som har problem med att avskaffa censuren. Vänsterpartiet har ett kongressbeslut om att censuren ska värnas.
Incoming Links
