Karl Sigfrid

Wired rapporterar att en betaversion av Video Bay nu ligger uppe.

Att Video Bay skulle komma var känt redan för två år sedan. I slashdot beskrevs tjänsten som Youtube fast utan någon som plockar bort otillåtet material. I praktiken finns den typen av sajter för video-hosting redan i länder som har en mindre strikt upphovsrättsregim.

Det är fullt lagligt att titta på streamat material, även om verket är upphovsrättsskyddat. Tillgängliggörandet är däremot otillåtet – i Europa. Det uppstår en intressant juridisk situation om uppladdaren befinner sig i ett land där uppladdningen är tillåten medan den som streamar befinner sig i Sverige. Har det då begåtts ett lagbrott? Av vem? Är det av betydelse var servern är placerad?

Det här kommer att intensifiera de krav på internetcensur som jag och Victor Möller på Black internet skrev om i Aftonbladet.

Franska Författningsrådet underkände Hadopi-lagens bestämmelse om att misstänkta fildelare skulle kunna stängas av från nätet utan rättsprocess.

Men president Sarkozy ger sig inte.

Nu lägger han fram en ny version av Hadopi – Hadopi 2 som lagförslaget har kommit att kallas. Beslutet om att skicka Hadopi 2 till parlamentet har redan fattats av regeringen.

Kärnan i Hadopi 1 var att missstänkta fildelare skulle få sin internetanslutning avklippt utan rättslig prövning i domstol. Ett rättssäkert förfarande skulle ta för lång tid, ansåg Sarkozy. Författningsrådets invände att bara en domare kan fatta beslut om en så långtgående åtgärd som internetförbud.

Innebörden i det förslag som regeringen nu lägger fram är att avstängningsbeslutet ska fattas av en domare. Men inte efter en domstolsprocess utan genom ett enkelt strafföreläggande. För att få en domstolsprövning måste den drabbade överklaga beslutet.

Samtidigt lär den franska regeringen planera en lag som slår fast att en internetabonnent med ett oskyddat nätverk automatiskt blir ansvarig för olaglig fildelning som sker genom nätverket.

Fler kontroverser om fildelning är alltså att vänta i Frankrike, och eftersom dålig lagstiftning har en tendens att inspirera politiker även i andra länder finns det all anledning att följa den franska utvecklingen. Kanske kan vi stoppa Sarkozys planer genom skrivningar i telekompaketet. Åsa Torstensson får i det avseendet en central roll som ordförande i EU:s ministerråd för transporter, telekommunikation och energi.

En av de svenska specialåklagarna för upphovsrättsbrott – de som nu får nya polisresurser – har just väckt åtal mot en man i Hälsingland som länkat till en videosändning av en hockeymatch.

Enligt åklagaren visar tingsrättens dom mot the Pirate Bay att länkning kan vara straffbart.

Vad vi bevittnar är en otidsenlig upphovsrättslagstiftning som steg för steg urholkar yttrandefriheten. Många bloggare och andra som regelbundet lägger upp material på nätet kommer nu känna att de utsätter sig själva för fara om de är oförsiktiga med hur de länkar. Det är allvarligt eftersom länkar är grunden för bloggandet, och för hela webben.

Det är inte bara bloggare och bloggläsare som drabbas. I stort sett alla publicerar länkar till strömmande video på sociala sajter som Facebook. Varje publicering av en Youtube-länk är enligt åklagaren ett potentiellt brott eftersom det är mycket svårt att veta vilka videoklipp som är upplagda utan upphovsmannens tillstånd.

Under sommaren blir postningarna här på bloggen inte så regelbundna. Kanske skriver jag någon gång i veckan.

Jag och Victor Möller, som driver en ISP-verksamhet, skriver på Aftonbladet Debatt om antipiratrörelsens ambitioner att blockera webbplatser.

Nyligen ansökte de stora skivbolagen om ett vitesföreläggande mot internetleverantören Black Internet. Enligt ansökan borde Black Internet beordras att stänga av fildelningssajter från nätet. Skivbranschens försök att tvinga internetleverantörerna till blockering av webbplatser går tvärtemot Sveriges politiska ambitioner och strider mot andan i det grundlagsfästa censurförbudet.

Snart startar jag nätverket e-moderaterna.

E-moderaterna är ett nätverk för moderata politiker, medlemmar och sympatisörer som vill förnya Sveriges internetpolitik.

Utgångspunkten är att ett fritt och öppet internet gynnar både demokratin och den ekonomiska utvecklingen. Människor ska ha ett lika starkt skydd för integritet och yttrandefrihet på nätet som i den fysiska världen, och det ska vara enkelt för nätinnovatörer att etablera sig. Därför måste staten vara återhållsam med att lagreglera nätet, och den alltför byråkratiska upphovsrättslagstiftningen måste reformeras.

Projektet har inte kommit i gång på riktigt, men redan nu går det bra att anmäla sig till nätverket genom gruppen på Facebook eller genom att skicka ett mail till karl.sigfrid@riksdagen.se .

Åsa Torstensson skriver i Computer Sweden att internets öppna arkitektur ligger bakom dess snabba utveckling. Det har hon rätt i. Öppenheten och det faktum att politiker sent insåg internets betydelse har gett oss ett relativt oreglerat nät med stort utrymme för innovation.

Nu ger Torstensson och kollegorna i regeringen Post- och Telestyrelsen i uppdrag att utreda hur ett öppet nät kan garanteras även i framtiden. Vi behöver principer som förhindrar både att internetleverantörerna styr sina kunder till vissa tjänster och att politiker reglerar fram ett filtrerat internet.

I sin artikel hyllar Torstensson sociala medier, det vill säga de tjänster som bygger på användargenererat material. En förutsättning för att den typer av tjänster ska överleva är att tjänsteleverantören saknar juridiskt ansvar för vad enskilda användare laddar upp. Hoppas att även Torstensson drar den slutsatsen.

Fler poliser ska anlitas för att utreda upphovsrättsbrott.

Låt oss se till att de i så fall koncentrerar sig på kommersiella upphovsrättsintrång och inte på enskilda fildelare.

För att försäkra oss om att satsningen inte leder till mer omfattande husrannsakan i internetanvändares privata hem kan vi göra två saker.

Vi kan skärpa villkoren för husrannsakan så att misstänkt icke-kommersiell fildelning blir ogiltigt som skäl för polisen att bryta sig in i ett privat hem.

Vi kan sänka straffvärdet för icke-kommersiell fildelning så att inga andra straff än böter kommer ifråga. Då försvinner polisens möjligheter att göra husrannsakan eftersom detta endast är tillåtet om det misstänkta brottet ger ett förväntat straff som är högre än böter.

Håkan Juholt är riksdagsledamot och tidigare tillförordnad partisekreterare för socialdemokraterna. I riksdagen tillhör Juholt den grupp ledamöter som följer principen om att partiet alltid har rätt. Och om medborgarna byter bort socialdemokraterna mot nya partier bör de fråntas sin rösträtt, anser Juholt. Därför vill han avskaffa de fria valen till Europaparlamentet, berättar han för tidningen Östran.

Ett alternativ är att låta varje parlament utse dem som ska representera sitt land i Europaparlamentet. På så sätt blir det 100 procent demokratiskt förankrat i stället för för kanske 15-20 procent som valdeltagandet ligger på i vissa länder nu.

Ett annat problem är att väljarna röstar på partier som Juholt tycker illa om.

Det är partier som aldrig skulle ha en chans att komma in i riksdagen. Junilistan är ett rent missnöjesparti och Piratpartiet tycker att det är okej att stjäla det någon annan äger. Det är väldigt många som inte tar det här valet på allvar.

Den som inte röstar på socialdemokraterna tar inte valet på allvar. Och om tillräckligt många röstar på något annat än socialdemokraterna ska rösträtten avskaffas, och politiker får istället uppgiften att utse andra politiker.

Kanske är Juholts misstro mot väljarna ett utslag av att han allt för länge har tillhört en politisk adel och nu identifierar sig med makten snarare än med de väljare han representerar.

Det blir intressant att se om den socialdemokratiska ledningen tar avstånd från Håkan Juholts angrepp mot de fria valen eller om de ger sitt tysta stöd.

Hittat genom Henrik Alexandersson. Även Erik Laakso, berinder, Otyget och Kent Persson kommenterar.

Uppdatering:
Nu skriver även Expressen

PTS ser ett behov av regler som skyddar nätneutraliteten. Små marginaler för teleoperatörerna i kombination med bandbreddskrävande tjänster ger ett incitament att strypa vissa typer av tung trafik, som torrenttrafik och streamad video. Operatörer som erbjuder egna innehållstjänster kan dessutom ha ett intresse av att blockera konkurrenters tjänster.

Det här är naturligtvis ett potentiellt problem, men jag har själv inte tagit ställning till i vilken mån statlig reglering är önskvärd. Å ena sidan har kunden friheten att byta bort en operatör som blockerar tjänster. Å andra sidan är det svårt för konsumenter att veta vad deras operatör har för policy. Beror långa laddningstider för en viss webbplats på att webbplatsen har dålig kapacitet eller på att den egna operatören stryper överföringshastigheten? Någon typ av konsumentskydd – i form av lagkrav på nätneutralitet eller i form av tydlig information – kan bli nödvändigt.

Och så något helt annat.

Jag planerar att starta ett nätverk för moderater – både medlemmar och sympatisörer – som tror på ett fritt och öppet internet. Mitt tankearbete har inte kommit så långt, så idéer och förslag är mycket välkomna. Är en Facebook-grupp en bra plattform eller finns det andra alternativ? Vad ska nätverket heta?