Karl Sigfrid

På valdagen kan medborgarna rösta på ett parti, och även kryssa en kandidat. I praktiken är det dock ofta så att personrösterna inte får någon effekt.

Den verkliga makten över vilka som ska sitta i riksdagen har partierna, och i Stockholms län får omkring 10 000 moderata medlemmar rösta fram sina favoritkandidater i ett internt val.

På Göran Petterssons talradio pratar jag och Göran om det moderata provvalet, som styr var på valsedeln de olika riksdagskandidaterna kommer att stå.

Inslaget kan strömmas från bloggen Din Ledamot, eller laddas hem i mp3-format.

Nu har de moderata medlemmarna i Stockholms län möjligheten att påverka vilka som ska representera partiet i riksdagen efter valet 2010.

På moderaterna.net går det att läsa om hur jag och mina konkurrenter vill att moderaterna ska utvecklas.

Enligt EUobserver har Europaparlamentet gjort en U-sväng och släppt kravet på att ingen ska stängas av från nätet utan föregående rättsprocess. Den kompromiss som nu diskuteras kräver överhuvud taget inga domstolsbeslut i samband med avstängning.

Franska La Quadrature du Net dömer ut kompromisstexten som meningslös legal prosa, och säger att den inte skapar något nytt skydd utöver det som redan finns.

France-based internet freedom pressure group La Quadrature du Net calls the compromise text “useless legalese” that essentially only restates existing rights protections and does nothing to explicitly rule out internet blocking.

“Amendment 138 will instead be replaced by a weak provision that does not carry any new important safeguard for citizen’s freedoms,” said spokesman for the group, Jeremie Zimmerman.

Den 4 november möts representanter för parlamentet, rådet och kommissionen för att komma överens. Bakom slutna dörrar.

Vita husets webbplats har flyttat från en proprietär plattform till Drupal, ett modulbaserat system som bygger på öppen källkod.

Förändringen beskrivs som ett sätt att spara pengar samtidigt som Vita huset undviker inlåsningseffekter. Eftersom vem som helst med rätt kunskap kan utveckla nya Drupal-verktyg kan framtida upphandlingar bli mer öppna. Drupal sägs dessutom lämpa sig väl för den typ av sociala tjänster som Obama vill använda för att kommunicera med medborgarna.

Tyskland utreder om Youtube verkligen är laglig verksamhet. Som en del av utredningen har den tyska åklagaren begärt ut loggfiler från Google. Det som den tyska staten vill åt är information om vem som laddat upp och vem som har tittat på något av de 500 videoklipp som anses inkräkta på upphovsrätten. Det senare – att staten begär att få veta vem som har besökt en viss webbsida – är en obehaglig utveckling.

På cracked.com spekulerar de i bilder kring hur världen skulle bli om internet stängdes av. Twittermeddelanden via brevduvor och Nigeriabrev bland tidningarnas dödsannonser?

För några dagar sedan kom e-delegationens förslag till hur statliga myndigheter bättre ska utnyttja informationsteknikens potential.

Det har funnits höga förväntningar på avsnitten om öppna standarder och öppen källkod.

I sitt förslag till strategi slår e-delegationen fast att öppna standarder ska vara “ett förstahandsval”.

Delegationen anser att det finns goda möjligheter att långsiktigt sänka kostnaderna genom användning av öppna standarder. Risken för felinvesteringar minskar liksom risken för inlåsningseffekter i slutna standarder. Öppna standarder minskar också beroendet till enskilda leverantörer.

Att öppna standarder är förstahandsval betyder att öppna standarder förordas.

SOU 2009:86, sid 72

Öppen programvara ska enligt e-delegationen “alltid övervägas”.

Delegationen anser att det finns möjligheter att sänka kostnader genom att använda öppen programvara. Att öppen programvara ska övervägas innebär att öppen programvara alltid är ett alternativ och att all programvara ska utvärderas baserat på TCO10. Detta innebär att hela kostnaden för hanteringen av en öppen programvara ska jämföras med hela kostnaden för övervägda alternativ.

SOU 2009:86, sid 73

Den föreslagna regeln är inte lika kraftfull som den Nederländska regeln om att öppen programvara ska väljas om det inte finns starka skäl däremot. Men det är ett steg i rätt riktning.

Under den här mandatperioden blir det ingen trafikdatalagring, men nästa period väcks frågan igen. Bodström har redan talat om en skyddstid som är längre än sex månader, och med en vänsterregering kan det bli en kraftig överimplementering av direktivet. Om det dessutom är internetanvändarna som tvingas betala lagringen i form av dyrare telefon- och internetabonnemang har vi i praktiken en dold skatt på elektronisk kommunikation. Eller en internetskatt, som jag kallar det på Svenska Dagbladets debattsida.

Nya lagar och EU-direktiv kommer att medföra stora kostnader för internetleverantörer, och därmed för internetanvändarna. Om exempelvis EU:s datalagringsdirektiv införs på fel sätt kan internetanvändarna via abonnemangsavgiften tvingas finansiera den lagring av trafikdata som polisen anser sig behöva i sin verksamhet.

I praktiken handlar det om en dold internetskatt. Regeringen bör förhindra denna internetskatt och slå fast principen om att staten betalar kostnaderna för sin egen verksamhet.

Svenska Dagbladet

Uppdatering:
Bodström är ärlig med att han helhjärtat stödjer idén om att masslagra information medborgarnas e-mail, telefonsamtal och ip-nummer. Det som oroar är att han redan nu börjar förbereda sig för en ändamålsglidning. Direktivet, som tillkom efter bombdådet i Madrid, beskrevs då som ett verktyg mot terrorism och grov brottslighet. Nu pratar Bodström om att det här är information som “var och varannan” brottsutredning skulle behöva använda sig av.

För någon vecka sedan berömde jag regeringen för att ha strukit skrivningarna om internetblockering från Stockholmsprogrammet. Nu vill jag ge dem beröm för att de skrotar planerna på att införa datalagringsdirektivet under denna mandatperiod.

Återigen ett exempel på att politiken kan påverkas av goda argument, och om inspelen kommer redan före propositioner och lagrådsremisser blir de betydligt mer effektiva än om de kommer veckan före en votering i riksdagen.

Bara som ett välmenande tips till alla som vill driva internetpolitiken i frihetlig riktning.

Läs mer hos min partikollega Mary X.

DN skriver i dag om ACTA-avtalet och det faktum att det nu finns ett förslag till gemensamma internetregleringar. Förslaget är belagt med sekretess. Den amerikanska regeringen ger dock storföretag möjlighet att delta i beslutsprocessen. Sedan tidigare har upphovsrättsindustrin haft insyn genom rådgivarposter på handelsdepartementet, och nu har kretsen av företag som får se utkastet till avtal vidgats.

Vanliga medborgare – i eller utanför de avtalsslutande ländernas parlament – får dock ingen information. Så här har det säkert gått till i många årtionden, men det börjar bli dags för politiker att se den samhällsförändring som kommit till följd av den tekniska utvecklingen. När en stor del av medborgarna äger utrustning som möjliggör kopiering och modifiering av digital information är upphovsrätten inte längre en angelägenhet enbart för vissa branscher. Upphovsrätten har utvecklats till en reglering som kraftigt begränsar allas yttrande- och informationsfrihet.

Nästa månad kommer Lawrence Lessig till riksdagen för att hålla en föreläsning. Han ger med största säkerhet en fördjupad bild av hur internet förändrar passiva kulturkonsumenter till aktiva deltagare i en öppen, kreativ process.

Förra gången jag skrev om Kristdemokraternas nya koncept “verklighetens folk” påpekade jag att förändrad retorik måste åtföljas av förändrad politik.

Göran Hägglund läser knappast min blogg, men han tycks ha kommit till samma slutsats. I dag på DN debatt skriver KD:s regeringsföreträdare gemensamt att de mest rigida alkoholrestriktionerna bör skrotas, att medborgarna ska kunna ställa större krav på myndigheter och att föräldrar ska få dela ansvaret som de vill. Det sista var ingen nyhet, men att KD vill liberalisera alkoholpolitiken och lägga ett större ansvar på den enskilde är en ordentlig omsvängning. De tre ledande KD-företrädarna är dessutom öppet självkritiska till partiets tidigare stöd till varje åtgärd som begränsar tillgången till alkohol.

KD förpassar dessutom stödet för filmcensur till historien. Det är bra. Inte mist därför att frågor om censur och informationsfrihet nu aktualiseras i EU:s brottsbekämpande arbete. Låt oss hoppas att KD blir en kraft mot censur även i det sammanhanget.

Kristdemokraternas politiska omprövning kan bli riktigt intressant att följa. Särskilt om de lyckas leva upp till de här idealen:

Vi behöver få en mer genomtänkt syn på lagstiftningens roll. En viktig del av rättsstaten är att enskilda har ett skydd mot alltför långtgående regleringar, och ett självklart skydd för privatlivets helgd. Problemet är att vi i Sverige inte längre drar oss för att använda statens maktmedel för att detaljreglera och styra upp det som i grunden handlar om personlig frihet.