Karl Sigfrid

Redan tidigare har studier från Harvard och från KTH pekat på att fildelningen inte är det hot mot musikbranschen som skivbolagen påstår. Nu slår en forskningsrapport från KTH fast att det faktiskt är tvärtom – den fildelning som upphovsrättsindustrin arbetar hårt för att stoppa gynnar musikerna.

Under det decennium som den storskaliga fildelningen växt fram har artisternas intäkter växt kraftigt, från omkring 786 miljoner kronor till 1.058 miljoner kronor förra året. Den 35-procentiga ökningen beror främst på att intäkterna för livespelningar skjutit i höjden och i grova tal fördubblats, enligt forskarnas bedömningar.

DN/TT

Daniel Johansson, som är en av författarna till forskningsrapporten, förklarar att utvecklingen påverkar olika typer av musiker på olika sätt. De som gynnas allra mest är de som gärna uppträder live. Musiker som ogillar liveformatet får inte del av fördelarna på samma sätt, men att vissa bättre än andra lyckas utnyttja den tekniska utvecklingen är varken nytt eller problematiskt. Snarare är det en fördel att marknaden styrs av konsumenternas betalningsvilja.

Medan artisterna är vinnarna så är skivbolagen de stora förlorarna.

Så den stora skillnaden under tioårsperioden är att skivbolagen förlorat medan livebolagen och artisterna vunnit.

Aftonbladet/TT

Trots att de ekonomiska drivkraften för att göra ny musik växer kan vi alltså förvänta oss fortsatta domedagsprofetior från IFPI.

Samtidigt som skivindustrins intresseorganisation IFPI börjar jaga vanliga internetanvändare som misstänks ha fildelat visar det sig att de verkliga upphovsrättsskurkarna är skivbolagen själva.

Jazzartisten Chet Baker, som var stor på 50-talet, dog 1988. Sedan dess har rättigheterna till hans verk tillhört dödsboet. Man kan naturligtvis reagera på de orimliga skyddstiderna, men det är upphovsrättsindustrin som har varit pådrivande när de förlängts gång på gång. Och det är samma upphovsrättsindustri som nu säljer Chet Bakers musik utan att ha rättigheterna.

I The Star skriver juridikprofessorn Michael Geist om hur Chet Bakers efterlevande har stämt de stora skivbolagen i Kanada. Chet Baker är dock inget undantag. Enligt Michael Geist är det vanligt förekommande att skivbolagen utan tillstånd och betalning till musikerna använder deras låtar på samlingsskivor. Det handlar inte om herrelösa verk, vars rättighetsinnehavare är svåra att identifiera, utan ofta om kända nutida artister. Skivbolagen säljer på det här sättet över 300 000 låtar utan tillstånd.

Nu har de moderata medlemmarna i Stockholms län röstat om hur riksdagslistan ska se ut inför valet 2010. Jag hamnade på plats 11. För att sätta det i perspektiv hamnade jag på plats 11 även i provvalet för fyra år sedan. Just nu har moderaterna i Stockholms län 17 riksdagsmandat.

Sammanfattningsvis var det alltså ett ett ganska odramatiskt resultat för min del.

Nu fortsätter processen, och den 6 februari nästa år beslutar en nomineringsstämma hur den slutgiltiga valsedeln ska se ut.

Så här ser det fullständiga provvalsresultatet ut.

Nu börjar riksdagens arbete med att utforma synpunkter på ett regelverk som låter en miljon EU-medborgare lägga fram lagförslag till kommissionen. Dessa så kallade medborgarinitiativ införs till följd av Lissabonfördraget.

Ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, får ta initiativ till att uppmana Europeiska kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där dessa medborgare anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa fördragen.

Lissabonfördraget, artikel 8b, fjärde stycket

EU-kommissionen har skickat ut en grönbok – ett diskussionsunderlag – som uppmanar bland annat de nationella parlamenten att komma med synpunkter på hur systemet med medborgarinitiativ ska utformas. I Sveriges riksdag behandlas grönboken av Konstitutionsutskottet.

Medborgarinitiativen kan få stor betydelse i EU. Möjligheten för medborgare att lägga lagförslag var en del av det Lissabonfördrag som länderna tog ställning till, i vissa fall genom folkomröstning, och det förpliktigar EU-kommissionen att ta initiativen på allvar. Det kommer att krävas starka skäl för att kommissionen ska välja att inte gå vidare med ett lagförslag som kommit in i form av ett medborgarinitiativ.

Rätt använt kan det bli ett verktyg som minskar klyftan mellan Bryssel av medborgarna. Skulle EU-kommissionen däremot vifta bort medborgarinitiativen utan seriösa överväganden kan effekten bli den motsatta.

Det är särskilt intressant att möjligheten att lägga fram lagförslag genom medborgarinitiativ kommer samtidigt som internetaktivismen ökar. Med möjligheten att skriva under ett medborgarinitiativ på nätet kan internetaktivister framöver kanalisera sina idéer direkt in i det politiska beslutssystemet. Nätverk som Facebook lämpar sig mycket väl för den här sortens namninsamlingar.

Jag kan garantera att det kommer medborgarinitiativ om att skrota EU:s datalagringsdirektiv. Ett sådant skulle jag själv gärna skriva på.

Riksdagens synpunkter ska vara inlämnade till EU-kommissionen före den 31 januari 2010. EU-kommissionen tror att medborgarinitiativ kan bli verklighet någon gång under 2011.

En rapport från analysfirman ABI säger att 32 procent av alla Notebook-datorer som säljs i år har Linux installerat. Det tyder på att Microsofts anspråk på att att ha 98 procent av Netbook-marknaden är kraftigt överdrivna.

Utan att vidare värdera siffrorna konstaterar jag att ju större användningen av öppen källkod är desto svårare blir det för lagstiftare att reglera den tekniska utvecklingen. Ökad användning av öppna system blir en frihetsfråga i tider då upphovsrättslobbyister och andra intressen vill bygga in obligatoriska spärrar i medborgarnas hemdatorer.

Att Facebook har etablerat sig som den främsta sociala tjänsten på nätet blir allt tydligare. Att ett företag får ensamrätt till de enorma investeringar som ligger bakom användarnas sociala länkar lär bli ett hett konkurrensrättsligt ämne, men möjligheten att skapa applikationer som använder Facebooks API öppnar trots monopolet upp för innovation.

Den just nu mest framgångsrika Facebook-innovationen är Farmville, med över 69 miljoner aktiva spelare. Det gör Farmville större än Twitter.

Farmville är i grunden ett kraftigt förenklat Simspel. Spelaren odlar på sin gård och tjänar pengar som kan användas till nya odlingar och till att köpa saker som får gården att se trevligare ut. Byggnader, vindkraftverk och kaniner är bara några exempel på vad du kan köpa.

Det som skiljer Farmville från Sim City är att du kan interagera med andra spelare och att inlärningströsklarna är låga. Enkelheten i kombination med de sociala inslagen gör att personer som aldrig skulle sätta sig med Sim City 2000 nu glatt bygger virtuella gårdar. Gamasutra – en webbplats för spelutvecklare – har gjort en längre analys, som landade i att Farmville är mer beroendeframkallande än vad det är roligt. Jag kan hålla med om det. Även om Farmville inte har så mycket nytt att erbjuda efter en veckas spelande är det svårt att överge sina investeringar.

De flesta investerar enbart tid i sin Farmville-gård, men det går att köpa sig fördelar med hjälp av riktiga AFK-pengar. Det räcker att en bråkdel av de 69 miljoner spelarna betalar för virtuella byggnader för att spelet ska bli lönsamt för tillverkaren Zynga.

För något år sedan rådde Twitter-mani i det politiska Sverige. Det senaste inom politisk kommunikation var att alla skulle tweeta vad de åt till lunch, vem de gillade bäst i senaste Idol och – naturligtvis – vilket parti man skulle rösta på i Europavalet. Blir Farmville nästa politiska arena? Kommer alla som har politiker till grannar att nästa år få skyltar uppsatta på sin gård där det står “Glöm inte att du redan nu kan poströsta”?

I Computer Sweden skriver jag om varför de politiska partierna bör släppa sitt material under öppna licenser. Både för sin egen skull och för att underlätta den fria informationsspridningen på webbplatser som Wikipedia.

För att upptäcka och lösa den sortens problem måste vi i moderaterna se över villkoren på vår egen webbplats.

Wikipedia och andra kunskapsprojekt bör fritt kunna använda och sprida texter, bildmaterial och videoklipp.

Vi har allt att vinna på att låsa upp vår information och bör uppmuntra fler partier att göra likadant.

Computer Sweden

Svenska Dagbladet skriver om det planerade införandet av EU:s rambeslut om bekämpandet av terrorism. Rubriken “Maning till terrorbrott blir straffbar” är svårbegriplig med tanke på att uppvigling redan är straffbart. Det står till och med i artikeln.

Att någon uppmanar eller uppviglar till grova brott är sedan länge straffbart enligt svensk lag. På samma sätt är det olagligt att rekrytera någon till att utföra ett grovt brott.

Svenska Dagbladet

När rambeslutet om bekämpande av terrorism förhandlades på EU-nivå informerades riksdagens konstitutionsutskott och riksdagens EU-nämnd. Under processen framgick det tydligt att Sverige begärde de undantag som vår grundlag krävde. Det var aldrig aktuellt att gå med på ett EU-beslut som kunde urholka grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten.

Från konstitutionsutskottets möten finns vad jag vet inga uppteckningar, men EU-nämnden lägger ut sina samråd på nätet.

Så här sa justitieministern vid två av de tillfällen då EU-nämnden diskuterade rambeslutet.

Att ordförandeskapet lägger fram det svenska förslaget till grundlagsundantag är välkommet. För att Sverige ska kunna acceptera förslaget krävs att vi får ett undantag så att vi kan värna och behålla den särskilda regleringen i grundlagarna, framför allt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vi är också positiva till förslaget om ytterligare möjligheter att se till att eventuella åtgärder på grund av rambeslutet blir proportionerliga.

EUN 2008-01-22

Förslaget är i stort sett identiskt med Europarådets konvention om förebyggande av terrorism som Sverige undertecknade 2005. Arbetet med att förbereda ratifikation av konventionen har inletts. Förslaget rör yttranden som kan omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I dessa grundlagar finns ett särskilt sätt att utkräva ansvar, och för att Sverige ska kunna acceptera förslaget krävs att vi får ett undantag så att vi kan värna och behålla den särskilda regleringen i grundlagarna. Det har självklart också varit tydligt i förhandlingsarbetet.

EUN 2008-04-11

Samma tingsrätt som tidigare förelade Black Internet att stänga av nätkapaciteten till en kund har nu beslutat att internetleverantören Portlane inte ska beordras att stänga av trackern Openbittorrent från nätet.

Tingsrätten motiverar sitt beslut med att tillhandahållandet av internetsccess inte är tillräckligt för att en mellanhand ska anses medverka till upphovsrättsintrång.

Möjligheten till förelägganden mot mellanhänder infördes i svensk lag genom EU:s infosocdirektiv. Regeringen var tydlig i sin proposition med att det skulle krävas ganska mycket – till exempel att mellanhanden hyrde ut serverutrymme – för att ett föreläggande skulle kunna aktualiseras.

Det är bra att tingsrätten denna gång tar fasta på propositionens skrivningar. Det borde de ha gjort även i fallet Black Internet, som hovrätten nu får ta hand om.

SVT:s kulturnyheterna har ställt frågor till Åsa Torstensson, som är på väg till USA för att bland annat diskutera ACTA-avtalet.

Kulturnyheterna gör en poäng av att Torstensson inte har läst det förslag som ska diskuteras. Frågan är om den svenska regeringen har tillgång till förslaget, eller om det enbart har skickats till EU-kommissionen? Oavsett detta vet nog Torstensson tillräckligt om förslaget för att kunna framföra de svenska ståndpunkterna på ett bra sätt.

EU-kommissionens kommentarer, och de dokument om ACTA:s internetkapitel som EU-kommissionen har skickat till medlemsstaterna har Torstensson förhoppningsvis fått ta del av.

SvD DN