Karl Sigfrid

Det är kul att Carl Bildt som första regeringsföreträdare går på offensiven i arbetet för ett fritt internet. Han gör det med ett utrikespolitiskt perspektiv och fokuserar särskilt på regimerna i Kina och Iran.

Bara under det senaste året har vi sett hur regimerna i Teheran och Peking på olika sätt har försökt att stoppa oppositionsrörelser genom att begränsa deras möjligheter att kommunicera med omvärlden.

Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge svarar att Sverige ska sopa rent på den egna uppfarten innan vi börjar moralisera över andra länder. Smutsfläckarna som han anser måste gnuggas bort för att Sverige ska återfå sin trovärdighet är FRA-lagen, IPRED och Thomas Bodströms datalagringsdirektiv.

I en slutreplik ställer sig Bildt oförstående till angreppet. Han påpekar att Sverige är en demokrati och skriver att nationens säkerhet – liksom upphovsrätten – måste skyddas, och att han hade förväntat sig applåder från den rörelse som värnar friheten på nätet.

Bildt har naturligtvis rätt i att Sverige bör värna friheten på nätet i de länder där regimen aktivt blockerar viktiga kommunikationskanaler. Att invånarna i Iran och Kina fritt bör få Twittra, blogga och sprida videoklipp på Youtube borde vi väl kunna vara överens om oavsett vilken inställning vi har till FRA och IPRED?

Samtidigt måste vi betrakta Sverige med samma kritiska ögon som vi betraktar andra länder. Inskränkt yttrandefrihet, informationsfrihet och integritet är inte syftet med upphovsrättsindustrins härjningar, men det är ett ofrånkomligt resultat av de metoder som bland annat IFPI och Antipiratbyrån förespråkar.

Nu vill Filminstitutet trappa upp jakten på fildelare genom att involvera bredbandsleverantörerna i försäljningen av film på nätet. Syftet är att den part som har bäst förutsättningar att övervaka internetanvändarna ska få ett ekonomiskt incitament att också göra det.

Alliansens ungdomsförbund säger nej till att involvera bredbandsleverantörerna och har även i övrigt en bra, balanserat angreppssätt. Begränsa upphovsrätten genom exempelvis kortare skyddstider. Skydda den upphovsrätt som trots allt finns, men bara under förutsättningen att metoderna är acceptabla.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi får en alltmer sofistikerad debatt om upphovsrätt och frihet på nätet. Tiden då upphovsrättspolitiken utformades av branschorganisationer utan hänsyn till allmänintresset tycks vara förbi.

Den Kanadensiske rättsprofessors Michael Geist har på nära håll följt ACTA-förhandlingarna, som den här veckan fortsätter med ett möte i Mexiko.

Geist har i tre blogginlägg gjort en tidslinje, listat läckta dokument och förklarat bakgrunden till hemlighetsmakeriet.

Särskilt intressant är det avsnitt som jämför den hemliga ACTA-processen med andra liknande processer. Slutsatsen är att förhandlingar i organisationer som WTO, OECD och WIPO är betydligt öppnare. ACTA-sekretessen kan med andra ord inte motiveras med att internationella förhandlingar generellt sker bakom stängda dörrar.

Under de kommande dagarna har Geist utlovat ytterligare två inlägg i sin utbildningsserie.

Uppdatering:
I DN varnar den tyska juridikprofessorn Anette Kur för att ACTA-avtalets regelskärpningar mot kopiering skapar en lönsam marknad för kriminella.

På Juldagen sålde Amazon fler e-böcker än pappersböcker. “Sålde” kanske jag borde skriva med citationstecken, för det finns ett stort antal e-böcker på Amazon som kostar noll kronor. Sannolikt laddade många nya Kindleägare på Juldagen hem dessa gratisböcker för att testa sin läsplatta.

Mashable påpekar dessutom att e-böckerna fortfarande utklassas av pappersböckerna om vi räknar antalet kopior som sålts under hela Julsäsongen.

Även om e-boken slår igenom är frågan om människor kommer att springa runt med läsplattor. Ett alternativ till att köpa en Kindle är att ladda hem ett gratis program till PCn som klarar Kindleformatet. Med en lätt notebook, som inte behöver kosta mer än en läsplatta, har du e-bokläsaren och alla de andra datorfunktionerna i en apparat.

En särskild liten platta för just böcker framstår inte som rationellt.

Nu heter det inte längre att fildelningen dödar musikindustrin – ett påstående som gång på gång vederlagts. Nu heter det iställer att fildelningen dödar den icke engelskspråkiga musiken.

På så sätt hoppas skivindustrin att länder som oroar sig över den anglosaxiska kulturens inflytande ska följa efter Frankrike och börja stänga av misstänkta fildelare från nätet.

En intressant detalj är att rapporten beskriver södra Europa som problemet medan Sverige i IFPI:s ögon är ett föregångsland. Det är värt att komma ihåg nästa gång antipiratlobbyn hävdar att Sverige är ett internationellt ökänt piratnäste, för det kommer de göra när de vill att vi ska driva igenom nya lagar.

De stora skivbolagens intresseorganisation kräver i en rapport att fler länder tar efter Frankrike och börjar stänga av misstänkta fildelare.

Jag kommenterar i Svenska Dagbladet.

Den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid, aktiv i fildelningsdebatten, ser inte Ifpis förslag som ett alternativ.

– Att stänga av folk från internet är en oproportionell åtgärd. Jag tycker det är att likna vid en digital husarrest. Nätet är en sådan viktig informationskanal idag och stängs man av får man praktiken en stor del sin yttrande- och informationsfrihet indragen, säger han till SvD.se.

SvD

Jag skriver på Svenska Dagbladet Brännpunkt om behovet av att vår nya EU-kommissionär värnar om grundläggande svenska principer, som att det ska råda öppenhet i det offentliga maktutövandet.

Den avgående kommissionens förslag till ny öppenhetsförordning – EU:s offentlighetsprincip – innehöll flera punkter som skulle försämra medborgarnas insyn i den politiska verksamheten. Definitionen av vad som utgör en handling skulle bli snävare så att färre dokument omfattades av öppenhetsförordningen, och hela kategorier av handlingar skulle sekretesskyddas med automatik. Vissa dokument skulle med andra ord inte ens vara möjliga för exempelvis en journalist att få sekretessprövade. Ansvarig för förslagen om försämrad öppenhet är Margot Wallström.

Svenska Dagbladet

Mårtensson kommenterar.

Italienska parlamentet ska rösta om en lag som förbjuder medborgare att ladda upp videor på nätet utan tillstånd från staten.

Lagförslaget skulle i praktiken betyda att italienska medborgare måste ansökan om tillstånd för att ladda upp sina semestervideoklipp på webbtjänster som Youtube.

- Italien har nu anslutit sig till samma typ av censur som existerar i länder som Kina, Iran och Nordkorea, säger Vincenzo Vita vid det demokratiska oppositionspartiet.

IDG

Enligt IDG är syftet med förslaget att skydda enskilda från att hängas ut på nätet. Techrisk och The Industry Standard uppger däremot att det är en implementering av nya EU-regler för produktplaceringar.

Även HAX kommenterar.

Wired har en intressant artikel om Googles verksamhet i Kina, som inom kort kan komma att upphöra.

Googles intåg i Kina jämförs med Nixons ambition att förbättra USA:s Kinarelationer. Genom små steg i rätt riktning skulle diktaturen luckras upp och grundläggande friheter spridas.

Google.cn filtrerar visserligen sökresultat, men till skillnad från andra sökmotorer valde Google att informera internetanvändarna om censuren. Den som söker på ett förbjudet ord får ett meddelande om att sökresultatet inte är komplett. På så sätt skapar Google en medvetenhet bland internetanvändare om att det finns information som de är förhindrade att ta del av. Uppriktigheten har ibland gjort att Google utsatts för kritik som konkurrenterna slipper.

Microsoft undviker uppmärksamhet genom att inte överhuvud taget reflektera över problemet med att verksamheten styrs av lagar som inskränker yttrande- och informationsfrihet.

“Cyberattacks are an unfortunate way of life, not only in China, but outside China,” Microsoft CEO Steve Ballmer told CNBC in an interview. “We’ve been quite clear, we’re going to operate in China, we’re going to abide by the law.”

Wired

Folkpartiets gruppledare i Stockholms stadshus, Lotta Edholm, skriver i dag en utmärkt artikel på SvD Brännpunkt om hur kommunen kan göra offentliga dokument tillgängliga direkt via internet. Även inom moderaterna diskuterar vi i de termerna.

Edholms vill lyfta upp informationspolicyn till den politiska nivån, och föregår med gott exempel genom att lägga fram ett antal förslagspunkter. Utöver att lägga ut kommunens data på nätet vill hon:

* Sprida skattefinansierat material – som bilder, kartor och musik – under en Creative Commons-licens.

* Arbeta fram en policy för vilken information om medborgarna som kommunen kan samla in utan att inkräkta på privatlivet.

* Släppa rådata som nätentreprenörer kan vidareförädla.

* Organisera informationen om politiska ärenden så att medborgare enkelt kan följa ett enskilt ärendes gång.

Det kan tilläggas att alla dessa åtgärder skulle behöva genomföras även på nationell nivå.

Efter att kinesiska människorättsaktivister har utsatts för ett spionangrepp hotar Google med att lämna den kinesiska marknaden. Redan nu avser Google att upphöra med filtreringen av sökresultat på google.cn. Det är glädjande att Google använder sin storlek till att verka för ökad öppenhet.

Samtidigt i Frankrike:

Den nya Hadopi-myndiheten ska, med stöd i Hadopi-lagen, varna och stänga av misstänkta fildelare från nätet. Vid de första misstankarna skickas det ut varningsbrev, och vid den tredje anklagelsen stängs internetanvändarens abonnemang av.

Vid en ceremoni i Paris förra veckan avtäckte den franske kulturministern Hadopi-myndighetens logotyp. Den visade sig vara gjord med ett upphovsrättsskyddat typsnitt som Hadopi saknar tillstånd att använda.

Strike one, men andra ord. Två upphovsrättsintrång till så bör myndigheten rimligen stängas ned enligt den egna logiken.