Karl Sigfrid

Dagens Nyheter sammanfattar konsekvenserna av IPRED-lagen.

Ingen mätbar minskning av fildelningen.

Inga fällande domar.

Inga förändrade attityder till upphovsrätten.

Vad vi ser är en upprepning av vad som skedde efter att infosoc-direktivet infördes år 2005. Den gången var det den socialdemokratiska regeringen som trodde att attityder styrs av riksdagsbeslut.

Men även om attityderna till fildelning är desamma får statens försök att styra internet konsekvenser.

Måns Svensson, doktor i rättssociologi vid Lunds universitet och delaktig i projektet Cybernormer.se, bekräftar bilden av att allt fler internetanvändare går under jorden:

– Det i sin tur leder till att bekämpningen av grövre brottslighet har försvårats, konstaterar han.

DN

Då kanske vi har lärt oss något till nästa gång upphovsrättsindustrin kommer och kräver speciallagstiftning.

Uppdatering:
Läs mer hos Mary Jensen, som också bemöter Pär Strömbäcks påståenden på dagens SvD Brännpunkt.

I går meddelade riksdagsförvaltningen att de öppnar riksdagens databaser. Det betyder att vem som helst kan ta del av hundra tusentals dokument i format som är lätta att bearbeta. Det är kul att se riksdagen gå före och visa hur den offentliga sektorn kan modernisera tillämpningen av offentlighetsprincipen.

För snart två år sedan skrev jag en motion som efterfrågade precis detta.

Distributionssystemet förser riksdagen.se med information. Ur ett tekniskt perspektiv är det mycket enkelt att på ett säkert sätt tillåta även externa intressenter att anropa och göra uttag i distributionssystemet. Distribution publicerar genom ett standardgränssnitt som kallas Soap. Riksdagen.se bör ge information om hur anropen ska utformas för att vem som helst med rätt teknisk kunskap ska kunna hämta informationen i realtid. En efterfrågan på denna tjänst finns bland utomstående webbutvecklare.

Möjligheten för externa intressenter att göra uttag i systemet innebär att informationen kan kategoriseras och presenteras på nya sätt. Riksdagen.se utsätts för konkurrens från aktörer som anser sig kunna skapa ett mervärde genom att presentera information på ett lättillgängligt sätt. Det är exempelvis tänkbart att ledamöters voteringar kan redovisas i andra format än på riksdagen.se och att ny intressant statistik kan tas fram till nytta för väljare som vill utkräva ansvar från sina förtroendevalda.

ur Öppna riksdagens IT-system, Motion 2008/09:K324 till riksdagen

Nu ser jag fram emot nätentreprenörer och enskilda som kan hitta nya, innovativa sätt att presentera informationen, förbättra medborgarnas insyn och öka intresset för riksdagens arbete.

Det fanns en tid då de populäraste hemdatorerna kom med inbyggt tangentbord men utan inbyggd skärm. Som en halv laptop alltså. En väldigt stor halv laptop. Jag har själv tillbringat många timmar först med en en Commodore 64 – eller Vic 64 som den också kallades – och sedan med en Amiga 500 med extraminne och en extern extra-drive. Sinclair Spectrum och Atari 520ST var byggda på samma sätt.

Sedan försvann denna semiportabla design. Nu är en dator för det mesta antingen en laptop eller en låda kopplad till ett externt tangentbord.

Jag kan i och för sig se logiken. Antingen vill du ha en portabel dator och då ska den vara portabel på riktigt, eller så vill du ha en dator som är flexibel i den meningen att du lätt kan stoppa in och byta ut komponenter. Då är en stor låda det mest praktiska.

I vilket fall som helst är det kul att varumärket Commodore har återuppstått för att ge namn åt en ny PC-modell i klassisk Amiga-stil.

Frågan är om den kan sälja på egna meriter, eller om nostalgiker blir den enda kundgruppen.

Fredrik Reinfeldt klargjorde i Ekots senaste lördagsintervju att regeringen inte planerar några förslag om att skicka särskilda kuvert hem till dem som misstänks för sexköp. Han tog också principiellt avstånd från tanken på att staten ska hänga ut människor som inte är dömda.

Frånvaron av en distinktion mellan misstänkta och dömda är, som Svenska Dagbladets ledarsida påpekar, den allvarligaste bristen i förslaget. Jag blir lika häpen som Henrik Alexandersson när två riksdagspartier – Kristdemokraterna och Miljöpartiet – instämmer i att staten ska hänga ut misstänkta.

Miljöpartiets talesperson motiverar sitt ställningstagande för att skicka hem strafförelägganden så här:

Som situationen är i dag med strafförelägganden innebär det att sexköparna tillhör någon slags gräddfil. Jag tycker att detta är ett förslag som jag absolut är beredd att titta på.

Jag kan instämma i att korrespondens som gäller alla typer av brott bör administreras på samma sätt. Lika orimligt som att skicka hem lila kuvert till misstänkta eller dömda sexköpare är det att skicka korrespondens i särskilt utformade kuvert hem till den som misstänks eller har dömts för andra typer av brott. Syftet med ett brev är att förmedla information till adressaten – inte att sprida rykten bland dem som ser utsidan av kuvertet.

Att skicka brev i särskilt märkta kuvert hem till misstänkta eller dömda kan i vissa fall bli ett straff utöver det utdömda straffet. Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter bör alltid – om den enskilde begär det – vara skyldiga att kommunicera genom kanaler som den enskilde väljer. Om detta av praktiska skäl är omöjligt bör det brev som skickas vara utformat på ett sätt som inte för utomstående avslöjar något om innehållet.

EU-Kommissionen påstår att ACTA-förhandlingarnas parter inte har tagit upp frågan om “graduated response”, det vill säga frågan om att varna och stänga av fildelare från nätet. Kommissionen påstår dessutom att avtalet inte på något sätt kommer att lägga ansvaret för olaglig fildelning på Internetleverantörerna.

Dessutom tillbakavisade man med kraft att Acta innebär att internetoperatörer får större ansvar för att stoppa illegal fildelning på nätet.

– Det är absolut inte sant, sade Luc Devigne och lovade att Acta inte innebär några förändringar i nuvarande lagstiftning i EU.

SvD

Detta trots att samma EU-Kommission i en egen analys från den 29 oktober 2009 skriver om de amerikanska förslagen – bland annat förslaget att hålla mellanhänder ansvariga för upphovsrättsintrång i den digitala miljö. Juridikprofessor Michael Geist tolkar det som att USA förespråkar en three strikes-modell, och det är svårt att inte hålla med.

Miljöpartiet kan inte på en och samma gång arbeta mot datalagringsdirektivet och göra upp med Thomas Bodström, som vill gå längre än någon annan genom att lagra uppgifter om medborgarnas internetvanor i minst ett år.

Om Miljöpartiet menar allvar med att skydda enskildas rätt till privat kommunikation borde de utarbeta en gemensam strategi med de allianspartier som har varit kritiska ända sedan direktivet kom.

Om det skriver jag i Expressen i dag.

Under hård press har ledande miljöpartister nu sagt att överenskommelsen var ett misstag, men deras förtroende bland de unga väljarna är ändå hotat. Flera års hårda angrepp mot regeringen i integritetsdebatten framstår som skådespeleri från ett parti som i utbyte mot ett par ministerposter är beredda att sälja ut medborgarnas rätt till ett privatliv.

Expressen

När de relativt billiga netbook-datorerna kom verkade det naturligt att de skulle köra Linux. Kombinationen enkel hårdvara och lågt pris talade för ett operativsystem som var gratis och inte alltför resurskrävande.

Men istället för Linux blev det Microsofts gamla XP som kom att dominera marknaden.

Med $100-datorn – en ännu enklare netbook som ska vara så billig att den kan delas ut i stor skala till skolelever i utvecklingsländer – har det återigen sett ut som en möjlighet för Linux att slå igenom.

Nu finns $100-datorn på riktigt. Ebay och andra handelsplatser är fyllda av mininetbooks från Hong Kong som kan köpas för knappt $100 inklusive frakt. De kommer i normalfallet med en ARM-processor på 300MHz, 128MB RAM, 2GB Flashminne och Windows CE.

Har Microsoft återigenom genom att släpa fram ett gammalt operativsystem tagit en ny marknad, innan det ens finns en netbook med Google Chrome OS att köpa?

Vill de behålla marknaden får nog Microsoft återuppta arbetet med att vidareutveckla Windows CE. Enligt uppgift klarar CE-datorerna exempelvis inte av att spela upp en video på Youtube.

Ett nybildat nätverk för personer som kallar sig kulturskapare presenterar sig i dag på SvD Brännpunkt. Syftet med nätverket tycks vara att bilda opinion för rätten att tjäna pengar på gårdagens affärsmodeller, det vill säga på exemplarförsäljning av immateriella verk.

Efter de inledande fraserna om att internet skapar nya möjligheter – fraser som någon kommunikationskonsult har förklarat för teknikskeptiker att de alltid måste använda – skriver de att upphovsrätten ska gälla även på internet. Någon som hävdat motsatsen – att det ska finnas ett separat upphovsrättsligt regelverk för kopiering över internet – har jag inte hört talas om, så på den punkten möter de inget motstånd.

Med stöd i en Sifo-mätning som jag inte kan hitta på nätet skriver nätverket att upphovsmän ska kunna få betalt för det de gör. Självklart ska de kunna det. På samma villkor som andra företagare, vilket bygger på att de har en affärsmodell som överlever utan att staten skaffar sig kontroll över människors informationsutbyte.

Huvudpoängen som de så kallade kulturskaparna tycks vilja göra är att bredbandsleverantörerna ska gå in på en helt ny marknad och bygga innehållstjänster.

Såväl bredbandsoperatörer som andra nätentreprenörer borde arbeta intensivt för att få stopp på illegal verksamhet och ta fram tjänster med ett varierat och omfattande kulturutbud, i enlighet med vad deras kunder efterfrågar.

SvD

Varför, kan man fråga sig? Hela poängen med internet är att det ska råda fri konkurrens mellan tjänster, och det finns inget mervärde i att just Telia och Comhem erbjuder tjänster för streaming och nedladdning. Tvärtom är det bästa för kunderna att internetleverantörerna, som i dag, levererar överföringskapacitet utan att lägga sig i innehållet i kundernas kommunikation.

Skivbolagen har varit dåliga på att utveckla nya affärsmodeller. Efter misslyckandet med DRM försöker de nu med THC, men även den planen visade sig ha sina luckor.

Efter att ha spanat dygnet runt under en månad har Söderortspolisen sprängt ett av Sveriges största cannabisnätverk. Vid en stor razzia söder om Stockholm hittades en omfattande odling gömd i ett lönnrum bakom en musikstudio. En av de tre gripna huvudmännen är skivbolagsproducent.

SvD

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att medborgarna ska få bättre och billigare tillgång till rådata från statliga myndigheter. Rådata som sedan kan användas i exempelvis webbapplikationer. Bra, Mats Odell!

Förändringen ligger i linje med EU:s PSI-direktiv, som Sverige under många år har misslyckats med att leva upp till.

Lagändringen som regeringen vill genomföra är en anpassning till EU:s regler i det så kallade Public Sector Information-direktivet. Lagändringen följer ganska nära reglerna i EU-direktivet som vissa avseenden ger bättre villkor när det gäller tillgång till myndigheternas rådata än de regler som gäller i Sverige i dag.

Computer Sweden