Karl Sigfrid

Jag och Mats Persson på den brittiska tankesmedjan Open Europe skriver i dag på SvD Brännpunkt om risken för att krisen i eurozonen resulterar i ny Europeisk bidragspolitik. Och nya EU-bidrag ska på något sätt betalas.

EU-kommissionären Janusz Lewandowski med ansvar för ekonomisk planering och budget sade i en utfrågning i Europaparlamentet att han inte alls mot- sätter sig tanken på en EU-skatt, alltså en rätt för EU att direkt beskatta enskilda medborgare i Europa. En EU-skatt skulle ge oss en fjärde skattenivå utöver de tre som vi redan har i staten, kommunerna och landstingen. Av erfarenhet vet vi att nya skatter, när de väl finns på plats, snabbt höjs till nivåer som ingen förutsett när skatten infördes.

SvD Brännpunkt

Brittiska internetleverantörer ska enligt förslag från myndigheten Office of Communications införa ett system för att varna och stänga av misstänkta fildelare.

Det allra märkligaste i förslaget är att internetleverantörerna ska logga varje upphovsrättsintrång som en användare gör sig skyldig till. Man kan fråga sig vad som krävs för att hamna i registret. En anklagelse från upphovsrättsindustrin? Eller ska internetleverantören själv övervaka kundernas kommunikation för att avslöja olaglig kopiering?

Ofcom said the code should come into force in early 2011. The call for the creation of the code is contained in the controversial Digital Economy Act (DEA).

One of the most controversial elements of that act was its granting of powers to the Secretary of State to disconnect people or slow their connections if they ignore warnings.

BBC

Låt oss hoppas att den nya majoritetskoalitionen mellan Tories och liberaldemokraterna sätter stopp för det här.

Johanna Blakely, som är verksam vid University of Southern California, visar med statistik och exempel att innovationsklimatet ofta gynnas genom frånvaron av immaterialla rättigheter. Framför allt illustrerar hon principen med hjälp av modeindustrin, men radar även upp en mängd andra branscher som arbetar framgångsrikt utan monopollagstiftning.

Den som vill kan ju betrakta det här som mitt bidrag till modebloggandet.

Hovrätten har underkänt Telias argument om att IPRED strider mot datalagringsdirektivet. Därmed måste Telia lämna ut uppgifter om vem som använder IP-adressen som är knuten till Swetorrent.

Ett annat utfall hade varit märkligt, för även om jag är kritisk till IPRED-lagen kan jag omöjligt se hur den skulle stå i konflikt med datalagringsdirektivet.

Datalagringsdirektivet ger en skyldighet att lagra vissa uppgifter om Internetanvändares kommunikation – däribland uppgifter om tilldelning av IP-nummer. När en uppgift lagras inom ramen för datalagringsplikten får uppgiften enbart lämnas ut till myndigheter under särskilda omständigheter. Upphovsrättsinnehavare kan alltså inte få ut informationen, och internetleverantörerna är även själva förbjudna att använda den.

Samtidigt kan internetleverantörerna oberoende av datalagringskravet spara IP-uppgifter att använda för administrativa ändamål. De IP-uppgifter som lagras för administrativa ändamål måste enligt IPRED-lagen lämnas ut till rättighetshavare. Den ordningen kommer att fortleva. Alternativet vore att informationen om IP-tilldelning enbart fick lagras i brottsbekämpningssyfte, och då skulle internetleverantörerna tvingas ge upp ett verktyg som används för att skydda nätsäkerheten.

Så tyvärr är det inte någon framkomlig väg som Telia har valt.

Medan upphovsrättsindustrin försöka försvara gamla affärsmodeller i domstol har en holländsk studie dragit slutsatsen att “olaglig fildelning gynnar försäljningen,” som IDG uttrycker det. En annan slutsats i studien är att fildelningen har kommit för att stanna.

The survey held among Dutch Internet users has shown that file sharing is here to stay and that people who download are at the same time important customers of the entertainment industry. The point of no return has been reached and it is highly unlikely that the industry will be able to turn the tide. What is more, there is no guarantee that a situation will ever arise in which a majority of digital downloads will come from an authorised source.

Inom en snart framtid kan en domstol beordra hemlig övervakning, genomsökning av bankkonton och till och med inhämtning av DNA-prov från medborgare i andra länder. Farhågor om ett nytt europeiskt regelverk för bevisinhämtning bubblade upp i slutet av den brittiska valrörelsen.

Den så kallade Europeiska bevisinhämtningsordern – European Evidence Warrant (EEW) – finns redan i dag, men som en följd av Stockholmprogrammet kan befogenheterna vidgas.

Tory-partiets rättspolitiske talesman säger sig vara oroad över att EU-länder med sämre rättssäkerhet kan få kräva DNA-prover, avlyssa och snoka i brittiska medborgares persondata.

Dominic Grieve, the shadow justice minister, said that a Conservative government would ensure that Britain did not opt into the scheme.

He added: “Civil liberties campaigners are right to be concerned about this extension of state power across national boundaries.

“Giving states which do not afford citizens the same the same legal protections as the UK the right to demand DNA samples, intercept communications or snoop on the personal data of British citizens is a worrying development.

Telegraph

Skulle de nya reglerna bli verklighet kan även svenska medborgare utsättas för tvångsåtgärder som beordras av utlänska myndigheter.

Justitiedepartementet måste tydligt redovisa var Sverige står i frågan. Svenska staten har ett ansvar för att garantera svenkars rättssäkerhet. Det är inte rimligt att andra stater, som vi som svenskar saknar demokratiska möjligheter att ställa till svars, får rätten att avlyssna eller kräva DNA-prover från svenska medborgare.

Olof Ruin, professor emeritus i statsvetenskap, vill vara försiktig med att dra slutsatser av den Demoskop-mätning som ger Alliansen ett litet övertag i opinionen.

Om Alliansen leder även i andra, kommande mätningar vet ingen, men jag skulle gissa att vi åtminstone kommer att se en uppgång. Kanske inte främst på grund av att innehållet i oppositionens skuggbudget har skrämt väljarna utan på grund av att den ekonomiska stabiliteten har hamnat i fokus. Budgetdebatten har bidragit till det, och samtidigt ökar återigen osäkerheten i omvärlden. Greklands ekonomiska problem aktualiserar frågan om vems omdöme vi litar mest på när det blåser. Anders Borgs eller Thomas Östros?

Opinionen reagerade på samma vis när den amerikanska finanskrisen skapade osäkerhet.

Detta skrev jag på dagens debattsida i Dagens Industri.

EU uppmanar flera medlemsstater att minska sina offentliga utgifter. Bland annat vill de att Storbritannien skär ned sin budget med sex procent de närmaste tre åren. Rekommendationen i sig är säkert väl motiverad. Frågan är bara varför EU-etablissemanget i Bryssel inte lever som de lär. I EU-Kommissionens egen budget för 2011 ökar unionens utgifter med 70 miljarder kronor.

Både för Sverige och för de länder som dras med stora budgetunderskott medför EU-Kommissionens oansvariga utgiftspolitik högre medlemsavgifter, och det i en tid då många länder måste spara. Som ansvarig för att föra Sveriges talan måste Anders Borg och den svenska regeringen protestera mot EU:s slösaktighet.