Varning för Sarkozys Europaskatter

Frankrikes nyvalde president Nicolas Sarkozy föreslår slopad veto-rätt inom EU på skatteområdet, Europeiska bolagsskatteregler och att EU ska få egen beskattningsrätt. Därmed står han för det traditionellt franska motståndet mot skattekonkurrens som sätter press på Frankrikes industrier. Denna franska linje måste Sverige bekämpa.

Sarkozy är inte ensam. Italiens Romani Prodi och Belgiens premiärminister Guy Verhofstadt har länge propagerat för EU-skatter. EU-kommissionen har upprättat en uppförandekod i syfte att stävja skattekonkurrens, och hotat att utsätta Schweiz för repressalier om de inte höjer sina bolagsskatter.

För de nya EU-länderna är företagsvänliga skattenivåer ett verktyg för att komma ikapp Västeuropa. Irland har visat att det är en strategi som fungerar. Låg bolagsskatt har varit en starkt bidragande orsak till att Irland gått från att vara ett land i Europas bakvatten till att bli ett av unionens rikaste länder.

Skattekonkurrensens betydelse är inte bara teori utan en påtaglig process som vi just nu kan beskåda. I konkurrensen med de nya EU-länderna har Tyskland nyligen sänkt bolagsskatten från 39 till 30 procent och Storbritannien har sänkt sin nivå till 28 procent. Till och med Sarkozy har, trots motviljan mot internationell konkurrens, valt att möta den genom att utlova kraftigt sänkta bolagsskatter.

Den relevanta skiljelinjen i Europadebatten går inte längre mellan ja-sägare och nej-sägare. Den går mellan centralister som eftersträvar överstatliga skatter och marknadsliberaler som tror på skattekonkurrens. Sverige bör tydligare sälla sig till den senare gruppen.

Publicerad i Svenska Dagbladet den 18 juni 2007, skriven tillsammans med Mats Persson på Open Europe