Öppen källkod och tillgänglighet

Jag ställde tidigare en fråga till regeringen angående möjligheten att öka användningen av öppen källkod och öppna standarder. Denna fråga, och svaret som jag fick, kommenteras nu av Vivi-Anne Emanuelsson, som är ombudsman för Synskadades Riksförbund:

– Öppen källkod är i sig ingen garanti för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar säger Vivi-Anne Emanuelsson. Ett billigt alternativ kan bli en dyr affär om det visar sig att programmet inte klarar tillgänglighetskraven.

Detta är naturligtvis korrekt i sak. Huruvida källkoden är öppen säger ingenting om mjukvarans funktionalitet, och ibland kan en proprietär applikation vara bättre anpassad för de behov som finns.

Öppen källkod är dock inte främst ett sätt att slippa licenskostnader, utan ett sätt för upphandlaren – den offentliga sektorn i det här fallet – att skaffa sig kontroll över sin programvara. Om en applikation med öppen källkod behöver uppdateras, exempelvis för att öka tillgängligheten, kan denna tjänst upphandlas på en konkurrensutsatt marknad. Är applikationen däremot proprietär har enbart utvecklaren rätten och möjligheten att göra förändringar.

Öppna standarder är en förutsättning för att den offentliga sektorn ska kunna garantera att dokument görs tillgängliga för alla. Med en öppen standard finns förutsättningarna för att utveckla kostnadsfria alternativ. Med öppna standarder kan staten dessutom, om en lämplig produkt inte finns på marknaden, utveckla egna verktyg för att göra dokument tillgängliga för grupper som annars inte skulle kunna ta del av dem. Den möjligheten har inte staten om standarden är sluten och specifikationerna okända.