Så påverkas vi av EU-kommissionens 133-kommitté

I mitt förra inlägg frågade jag mig hur EU-kommissionen har fått ett mandat att förhandla fram ACTA-avtalet som syftar till att framtvinga skärpt upphovsrättslagstiftning. Efter kontakter med justitiedepartmentet och med vårt eget EU-nämndskansli på riksdagen har några saker klargjorts.

EU-kommissionen fick sitt mandat på ministerrådet för jordbruks- och fiskefrågor den 14 maj. Beslutet var en så kallad A-punkt, alltså en punkt på dagordningen som togs utan diskussion. Beslutspunkterna på ett ministerråds dagordning är uppdelade i B-punkter och A-punkter. B-punkterna är föremål både för diskussion och beslut. De rör normalt det politikområde som mötet är avsett för, i detta fall alltså jordbruk och fiske. Den minister eller tjänsteman som deltar på mötet ansvarar för just dessa frågor i regeringen.

A-punkterna anses däremot vara färdigförhandlade på lägre nivå. De kan handla om vad som helt och den minister som deltar på ministerrådets möte vet ofta inte vilka A-punkter de själva beslutar om. ACTA-ärendet, som röstades igenom som en A-punkt av jordbrukspolitikerna hade dessförinnan framförhandlats av ett organ som kallas Coreper. I Coreper deltar tjänstemän från Sveriges ständiga representation i Bryssel. Enligt justitiedepartementet enades Coreper om att godkänna ACTA-mandatet den 2 april. Även i Coreper lär beslutet ha tagits som en A-punkt, alltså utan diskussion.

Innan ärendet kom färdigförhandlat till Coreper hanterades det i 133-kommittén, som beskrivs så här på regeringens hemsida:

EG-fördragets artikel 133 stadgar att kommissionen ska lägga fram förslag för rådet om hur den gemensamma handelspolitiken ska genomföras. Kommissionen ska enligt artikeln föra handelsförhandlingar i samråd med en särskild kommitté, 133-kommittén, som utsetts av rådet för att biträda kommissionen i denna uppgift.

I 133-kommittén behandlas frågor som handelsförbindelser med tredje land samt EU:s agerande i Världshandelsorganisationen, WTO, och i andra multilaterala handelssammanhang. 133-kommittén sammanträder normalt varje fredag i Bryssel.

För Sveriges räkning ansvarar UD för Sveriges medverkan i 133-kommittén, men eftersom ärendet rör immaterialrätt var det justitiedepartementet som stod för den politiska substansen. I 133-kommittén ställde sig Sverige positiva till att ACTA skulle förhandlas fram.

Vad blir då kontentan av allt detta? En vanlig medborgare ser på sin höjd att EU-kommissionen, som de inte kan ställa till svars i allmänna val, förhandlar fram ett bindande avtal. Detta avtal tvingar sedan EU att lägga fram nya direktiv, som i sin tur tvingar Sverige att stifta nya teknikfientliga lagar. Och eftersom Sverige är juridiskt bundna går det inte att rösta om lagen i allmänna val. Formellt kunde medborgarna ha ställt politikerna till svars för Sveriges agerande i 133-kommittén, men eftersom ingen rapporterade om vad som skedde i 133-kommittén var det i praktiken omöjligt. Politiker kan alltså i hemliga förhandlingar binda upp sig själva och när frågan blir till ett synligt lagstiftningsärende är det för sent att komma med synpunkter.

I riksdagen har vi tagit initiativ för att lyfta frågor på EU-nivå vid ett tidigare skede. Uppenbarligen finns det en hel del att göra ytterligare på det området om vi ska få en transparent demokratisk process.