Fjellner blåser till storm om upphovsrättens längd

Min moderatkollega i Europaparlamentet Christofer Fjellner har tagit sig an kommissionens förslag om att förlänga så kallade närstående rättigheter till upphovsrätten från 50 till 95 år.

Oscar Swart förklarar begreppet:

Som låtskrivare har ju Björn och Benny redan upphovsrätt som sträcker sig 70 år efter sin död. Men som deltagande musiker och artister på inspelningar har de bara rätt till kassaflöden i 50 år. Det handlar också om rätten till själva den faktiska inspelningen, inte kompositionen eller texten.

Fjellner landar inte bara i rätt slutsats utan resonerar också på ett rimligt sätt.

Immateriellt ägande bör framför allt utformas för att stödja innovation och skapande. Jag har svårt att se hur 95års upphovsrätt skulle ge oss mer eller bättre musik än 50års upphovsrätt.

Med den pragmatiska inställningen till immateriella rättigheter bör han också vara öppen för att diskutera andra begränsningar av upphovsrättens omfattning.

Henrik Alexandersson har skrivit flera bloggposter i ämnet, liksom Erik Josefsson.

I ett av sina inlägg frågar sig HAX vad socialdemokraterna tycker. Övriga svenska partier tycks ha förstått att förlängda rättigheter är en usel idé, och att det knappast stärker incitamenten för kulturproduktion.

Regeringen säger nej när frågan kommer till ministerrådet, och den som läser Magnus Graners kommentarer ser att bloggsfären har påverkat justitiedepartementet.