Teorier om ointressanta politikerbloggar

Jessica Ritzén, vars blogg jag aldrig läst, uppmanar riksdagsledamöter att bli mer personliga i sina bloggar.

De skriver partiprogram och åsikter i stället för att berätta om vad de tror på och hur de lever. Politik är ju livet och det visar ju den här bloggen.

Intresset för hur politiker lever sina liv tror jag är ganska begränsat. Hade folk varit intresserade av vilka riksdagsledamöter träffar och vad de äter till lunch hade twixdagen varit en välbesökt webbplats. Där twittrar riksdagsledamöter om detaljerna i sina liv.

Anledningen till att politikerbloggar blir lästa är att de flesta saknar unikt innehåll. Och att de är förutsägbara. Vem tycker det är intressant att på femtio olika moderatbloggar läsa att Fredrik var bättre än Mona i senaste debatten, eller att hos socialdemokratiska bloggare läsa pressmeddelanden som hävdar att regeringen sparkar på dem som ligger?

Min kollega Göran Pettersson uttrycker det så här:

Varför har då så många av riksdagsledamöternas bloggar så få besökare och kommentarer. Jag tror att det till stor del beror på att de är tämligen ointressanta. I många av dem rabblas bara ren partipropaganda utan någon som helst personlig analys. I många fall uppfattas riksdagsledamöternas bloggar som varianter på gamla tiders Pravda.

En ointressant text är ointressant oavsett i vilket format den publiceras. Om en text inte är tillräckligt bra för att publiceras i en tidning är den förmodligen inte heller tillräckligt bra för att bli läst och kommenterad på en blogg.

En egen analys är en första förutsättning för att en text ska vara värd att läsa. En andra förutsättning är att det finns ett nyhetsvärde. De bloggposter som får flest läsare hos mig handlar oftast om sådant som tidningarna inte har skrivit om. Fakta är mer intressanta än åsikter om nyheter som andra redan har rapporterat.

En stor del av de socialdemokratiska bloggarna använder partiets eget blogghotell s-info. Henrik Alexandersson noterade för ett halvår sedan att han hade lika många besökare som de socialdemokratiska s-info-bloggarna tillsammans. Det beror på att Henrik Alexandersson bidrar med analyser som inte går att hitta något annat ställe medan informationen på s-info-bloggarna ofta består av gårdagens partiutspel.