Vi måste vara betydligt bättre än oppositionen för att vinna

I senaste Sifo har vänsterblocket återigen skaffat sig en knapp ledning. Opinionen brukar vara näst intill omöjlig att förutse, och det är nästan lika svårt att förstå opinionssvängningarna i efterhand. Jag gör ändå ett försök.

Grundläget i svensk politik är att vänsterblocket av tradition är något större än alliansblocket. Så har det sett ut i årtionden. För att alliansen ska få ett övertag måste vi vara betydligt bättre än oppositionen. I valet 2006 hade vi en mer trovärdig jobbpolitik än socialdemokraterna samtidigt som jobben stod överst på väljarnas lista över viktiga frågor. Väljarna hade dessutom tröttnat på Göran Persson, och socialdemokraternas långa maktinnehav hade gjort dem till en politisk adel. En önskan om fler i arbete och en utbredd uppfattning om att socialdemokraterna suttit vid makten för länge gav alliansen en knapp majoritet på valdagen.

Efter valet återvände väljarna till socialdemokraterna, och trenden förstärktes av att de som är allmänt missnöjda alltid går till oppositionen. Finanskrisen gjorde den ekonomiska politiken mer allvarsam, och Anders Borg uppfattas som en stabil kapten i oroliga tider. Vänsterns regeringsalternativ var oklart, och vem vill vara beroende av Lars Ohly och Peter Eriksson i kristider? Alliansen gjorde en rekordsnabb återhämtning och gick ikapp oppositionen.

Vad vi ser nu är en avintensifiering i politiken. Krisen framstår inte som akut och osäkerheten är mindre. Behovet av en stabil ekonomisk politik upplevs inte som lika avgörande som för några månader sedan. En mindre akut situation innebär att en större andel av väljarna slentrianröstar, vilket gynnar socialdemokraterna. Detta i kombination med att vänsterblockets oenighet har exponerats något mindre de senaste månaderna gör att socialdemokraternas väljarstöd stabiliseras.

Bland unga väljare har vi i alliansen uppförsbacke.

Det är bland de unga väljarna som oppositionen har ett rejält övertag, faktiskt med hela 40 procentenheter. Regeringen samlar bara 25,2 procent av de unga under 30 år medan oppositionen får 66,7 procent, alltså två av tre väljare.

Svenska Dagbladet

Bland de unga är miljöpartiet dessutom näst största parti.

Frågan är i vilken utsträckning de unga väljarna kommer att stanna kvar i vänsterblocket när de börjar jobba och tjäna egna pengar.

Jag tror inte att integritetsfrågorna har varit avgörande för de två tredjedelar av de unga väljarna som väljer oppositionen. Den som tycker att ett fritt internet är den viktigaste politiska frågan röstar inte på Thomas Bodström.

Vilken blir då slutsatsen? Att vänsterblocket av tradition är starkt i Sverige, och om vi ska vinna nästa val räcker det inte att vi är något bättre än oppositionen. Vi måste vara betydligt bättre.