Välkommen överklagan från Ephone

Ephone överklagar tingsrättens beslut om att internetleverantören ska lämna ut identiteten bakom en ip-adress.

Så här skriver företaget på din hemsida:

Efter ett massivt stöd från allmänheten och ePhones egna kunder, har ePhone tillsammans med bolagets juridiska ombud, beslutat att överklaga Solna tingsrätts utslag om att ePhone måste lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Över 99 procent av dem som besvarat bolagets enkätundersökning tycker att ePhone ska överklaga till Svea hovrätt.

Den juridiska utvärdering som bolagets jurister på Wistrands Advokatbyrå har genomfört har kommit fram till samma slutsats.

Ephone

Ephone berättar också i sitt pressmeddelande att de har fått erbjudanden om ekonomiska bidrag till rättsprocessen, vilket företaget dock inte har varit i behov av.

Det finns flera skäl att välkomna Ephones ställningstagande.

För det första prövas fallet enligt en ny lag, och det vore olyckligt om en kunds identitet lättvindigt lämnades ut innan en ordentlig praxis har hunnit utvecklas.

För det andra finns det märkligheter i tingsrättens dom som framgår både i Ephones tidigare uttalanden och i kommentarerna till en av mina tidigare bloggpostningar.

Tingrätten säger bland annat att det stora antalet verk på ftp-servern “talar för” att det fanns många användare, och att verken därför ska anses ha varit tillgängliga för allmänheten. Resonemanget saknar all logik, och någon seriös utredning om användarkretsens storlek har inte gjorts.

Tingsrätten skriver själva att de inte kräver särskilt starka bevis för att materialet gjorts tillgängligt för allmänheten, med hänvisning till att bokförlagens begäran är ett “förprocessuellt” verktyg. Syftet med begäran är att möjlliggöra en civilrättslig process, och att medverka i förlagens utredning är enligt domen knappast någon större olägenhet. Därmed är även proportionalitetsbedömningen avklarad.

Domstolen implicerar att röjandet av identitetsuppgifter i sig är en trivial förprocess inför den riktiga rättsprocessen. Detta trots att IPRED-lagen inte ställer några som helst krav på att en civilrättslig process ska äga rum. Det är till exempel fullt möjligt att använda identitetsuppgifterna för att skicka hotbrev och fakturor utan att planera någon rättsprocess.

Tingrättens proportionalitetsbedömningen tycks vara en bedömning av vilken olägenhet det skulle medföra att medverka i en efterföljande process. Det är inte en bedömning av det integritetsintrång som själva utlämnandet utgör. Att lagstiftaren tillskriver skyddet av abonnentsuppgifter ett egenvärde är dock uppenbart. Det är därför internetleverantörer har en generell tystnadsplikt.

SvD1 SvD2 SvD3 Metro1 Metro2 Aftonbladet Sydsvenskan