Telekompaketet: Förvirring, hemlighetsmakeri och en önskan om oinskränkt makt

I de pågående ACTA-förhandlingarna säger sig EU verka för ökad öppenhet. Hur trovärdig är den ambitionen när EU:s ministerråd samtidigt, på eget initiativ, hemligstämplar sina förslag om telekompaketet?

Sedan ett par dagar tillbaka har ministerrådet lagt ett kompromissförslag om tillägg 138 i telekompaketet, men bara en snäv krets får veta vad förslaget innehåller. Nu är det upp till parlamentarikerna att godta eller förkasta förslaget. Det bästa verktyget för att granska ett förslag är att utsätta det för offentlig debatt, men det har alltså rådet förbjudit.

Medlemsstaterna anser att parlamentets version av tillägg 138 skulle leda till att EU överskrider sina befogenheter. Det är både legitimt och bra att medlemsstaterna är på sin vakt när de anser att att EU är på väg att gå utöver vad fördragen tillåter. Men varför skulle det vara otillåtet att på förhand kräva en domstolsprövning för avstängning från nätet medan det är tillåtet att kräva prövning i efterhand? Det måste ministerrådet kunna förklara.

Marita Ulvskog(S) har kanske landat rätt i frågan om tillägg 138, men hon har en fruktansvärd attityd till politiska regelverk.

– Jag tycker alltid att man ska vara misstänksam när juridiken står mot politiken. Nu har en sådan situation skapats, det är där mitt missnöje kommer in. I Sverige är vi vana vid ett system där politikerna fattar besluten, inte juristerna.

Ulvskog tycks anser att de regelverk som politiker skapar ska följas, men bara av enskilda medborgare och företag. Politikerna själva kan tolka reglerna som de vill, och får därmed göra vad de vill.

Om politikerna får avgöra vilka befogenheter de själva har kan vi lika gärna avskaffa våra institutionella regelverk och slå fast att majoriteten i parlamentet har oinskränkt makt. Det kanske är dit Ulvskog vill komma.