Kristdemokraternas förnyelse – kanske på riktigt

Förra gången jag skrev om Kristdemokraternas nya koncept “verklighetens folk” påpekade jag att förändrad retorik måste åtföljas av förändrad politik.

Göran Hägglund läser knappast min blogg, men han tycks ha kommit till samma slutsats. I dag på DN debatt skriver KD:s regeringsföreträdare gemensamt att de mest rigida alkoholrestriktionerna bör skrotas, att medborgarna ska kunna ställa större krav på myndigheter och att föräldrar ska få dela ansvaret som de vill. Det sista var ingen nyhet, men att KD vill liberalisera alkoholpolitiken och lägga ett större ansvar på den enskilde är en ordentlig omsvängning. De tre ledande KD-företrädarna är dessutom öppet självkritiska till partiets tidigare stöd till varje åtgärd som begränsar tillgången till alkohol.

KD förpassar dessutom stödet för filmcensur till historien. Det är bra. Inte mist därför att frågor om censur och informationsfrihet nu aktualiseras i EU:s brottsbekämpande arbete. Låt oss hoppas att KD blir en kraft mot censur även i det sammanhanget.

Kristdemokraternas politiska omprövning kan bli riktigt intressant att följa. Särskilt om de lyckas leva upp till de här idealen:

Vi behöver få en mer genomtänkt syn på lagstiftningens roll. En viktig del av rättsstaten är att enskilda har ett skydd mot alltför långtgående regleringar, och ett självklart skydd för privatlivets helgd. Problemet är att vi i Sverige inte längre drar oss för att använda statens maktmedel för att detaljreglera och styra upp det som i grunden handlar om personlig frihet.