Överlever Bodströms datalagringsdirektiv?

I dagarna fälldes Sverige för att inte ha infört EU:s datalagringsdirektiv – som kräver masslagring av e-posttrafik, telefonsamtal och tilldelning av ip-nummer. Initiativet till datalagringen togs efter bombdåden i Madrid, med dåvarande justitieminister Thomas Bodström som en av de pådrivande. Då marknadsfördes det som ett verktyg i kampen mot terrorism och andra extraordinära företeelser. I praktiken är det ett verktyg som låter polisen övervaka brottsmisstänktas nätvanor.

Nästa steg i processen kan bli att Sverige får betala 28 miljoner kronor i böter, vilket är en struntsumma i jämförelse med de många miljarder som övervakningssystemet skulle kosta att införa.

Om Sverige kommer att tvingas införa datalagringen är ännu en öppen fråga. Ingen har prövat om massövervakningen är förenlig med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och Cecilia Malmström har öppnat för en översyn av direktivet.

Sverige bör avvakta med att införa datalagringen till dess att den juridiska situationen klarnar. Visar det sig direktivet är formellt godtagbart bör Sverige ta initiativ till att riva upp det.