Kandidat Hatt

IT-minister Anna-Karin Hatt presenterar på DN Debatt vad hon går till val på som kandidat till Centerns partistyrelse. Det kan tyckas odramatiskt, men kandidater som öppet säger att de vill ha ett uppdrag, och berättar vad de står för, är fortfarande sällsynta i svensk politik.

Om tio år kommer öppna kandidaturer – även till interna uppdrag – troligen att vara mer regel än undantag. Till och med Socialdemokraterna börjar försiktigt ifrågasätta om förtroendeuppdrag ska tillsättas av ett fåtal personer i slutna, rökiga rum. Men de svenska partierna – som lever på offentliga medel och utövar politisk makt samtidigt som de värnar rätten till ett inre liv fritt från insyn – har ännu inte kommit särskilt långt. Därför är det välkommet att en minister går före trots att hon säkert skulle få en plats i partistyrelsen även utan sin öppna kandidatur.

Det politiska innehållet då?

Hatt känner passionerat för enskilda människor och vill se verkliga resultat – till skillnad från de partistyrelsekandidater som är likgiltiga inför andra människor och därför struntar i vad politiken leder till.

Hatt är för den rörelsefrihet som bilen ger, men mot koldioxidutsläpp – till skillnad från de partistyrelsekandidater som gillar avgaser men ogillar att folk kan röra sig fritt.

Hatt tycker att vi ska ta ut den skatt som krävs för det som måste lösas gemensamt, men inte mer än vad som behövs – till skillnad från de partistyrelsekandidater som inte tror på gemensamma lösningar men vill ha skatter som är tillräckligt höga för att de välavlönade inte ska tro att de är något.

Hatt vill lägga grunden för framtida svenska framgångssagor genom att investera i framtidens tillväxt – till skillnad från de partistyrelsekandidater som vill lägga hela statsbudgeten på jordbruksstöd.

Hatt vill att fack, arbetsgivare och politiker slutar skylla ungdomsarbetslösheten på varandra och istället öppnar upp arbetsmarknaden för unga – till skillnad från de partistyrelsekandidater som tycker att makthavare som skyller på varandra trots allt har ett visst underhållningsvärde.

Hatt anser att sjuka, arbetslösa och pensionärer ska behandlas som myndiga medborgare – till skillnad från de partistyrelsekandidater som anser att medborgare som varit utan jobb i över hundra dagar ska omyndigförklaras, fråntas sitt körkort och portas från Systembolaget.

Hatt anser att samhället ska satsa på företagsamma människor så att de kan… vara företagsamma – även detta i skarp kontrast till dem som bara vill satsa på jordbruksstöd.

Hatt tycker att Sverige ska vara världens mest framgångsrika digitala samhälle – till skillnad från de partistyrelsekandidater som tycker att sån där IT kan de hålla på med i Japan.

Hatt vill att storstäderna ska växa medan landsbydgen blomstrar – till skillnad från de partistyrelsekandidater som tycker att med 1,7 miljarder i partikassan klarar man sig ganska länge utan vare sig storstadsväljare eller glesbygdsväljare.

Hatt tycker att nyanlända snabbare ska få jobb – till skillnad från de partistyrelsekandidater som tycker makthavarna bör hantera frågan genom att skylla på varandra, vilket ju uppenbarligen fungerar när det gäller ungdomsarbetslösheten.

Hatt har ett miljöengagemang och vill att utvecklingen ska lösa miljöproblem – till skillnad från de partistyrelsekandidater som tycker att gamla hederliga glödlampor faktiskt gav en mer hemtrevlig lyster än de där moderna som de säljer i butiken i dag.

Jag håller faktiskt med Hatt på varenda punkt. Jag tror hon tar hem det här.