Nu gör jag kanske en Ines Uusmann

I E24 läser jag att surfplattorna så här långt inte har slagit igenom bland företagskunderna.

Artikeln spekulerar i att de kanske ännu inte har haft tillräcklig tid på sig för att fördelarna ska synas, och jämför med e-post i mobiltelefonen som fanns länge innan det spred sig. Själv tror jag att förklaringen är en annan – nämligen att det är poänglöst att dela ut Ipads eller Androidplattor till sina anställda. Vad ska de använda apparaterna till, mer än att spela Angry Birds? Vad har för den delen vanliga konsumenter för nytta av dem?

Jag köpte själv nyligen en surfplatta från Notion Ink, mest för att jag var nyfiken på den reflexiva Pixel Qi-skärmen som kan användas i solsken. Nu ligger Android-plattan i bokhyllan och skräpar. Antingen plockar jag ur skärmen och sätter den i en netbook eller så säljer jag maskinen på Ebay.

Det är inte så att min surfplatta har några allvarligare tekniska tillkortakommanden, men vad är syftet med att släpa runt på en gigantisk smartphone? Varje gång jag ser den påminns jag om den där Canon-reklamen med Mr. Jim.

Vad kan du göra med en Ipad som du inte lika gärna kan göra med en Iphone? Okej, det är lättare att se webbsidor på en större skärm, och det är lättare att skriva på ett större touch-tangentbord. Men vill du skriva mer än sökord på Google – ett blogginlägg till exempel – är även en större surfplatta oanvändbar. Då behövs en riktig dator.

Den som inte vill beskriva surfplattan som en jättestor mobiltelefon kan istället välja att beskriva den som en netbook utan tangentbord. Oavsett vilket är det osannolikt att surfplattan överlever mer än något decennium. Vinsten i en större skärm än den du har i mobiltelefonen kommer till priset av klumpighet. Vinsten i att vara lite mindre än en netbook kommer till priset av att du inte kan använda den till särskilt mycket.

Det är lite tragikomiskt att se hur politiker i stat och kommuner har bestämt sig för att surfplattor är framtiden. Hur de tänker kan jag bara gissa:

Wow, någon har kommit på att man kan bygga en lite sämre dator utan tangentbord och med ett oanvändbart operativsystem. Det tåget får vi inte missa. Nu måste vi vara i framkant och börja läsa våra dokument elektroniskt. Bra för miljön är det också… antar jag..?

Så nu pågår försök runt om i politikersverige med att byta ut pappersluntorna mot surfplattor. I riksdagen har en ledamot per utskott fått en Ipad 2 att utvärdera. Än så länge har nog inte försökspersonerna kommit på hur de ska använda apparaten i arbetet, men vem vet. Någon kanske får en idé.

Jag håller med dem som tror att pappershandlingar kommer ersättas av elektroniska dokument som vi läser på skärmen, men det blir inte på en touch screen-telefon som får 80-talstelefonerna att framstå som smidiga och som du måste fatta i ett tvåhandsgrepp för att inte tappa i golvet. Snarare blir det på en slimmad netbook.

Surfplattorna är definitivt en fluga.