Wikileaks har kommit över listan med webbsidor som de Australiensiska myndigheterna svartlistar. Internetleverantörerna tvingas erbjuda sina kunder ett filter mot dessa svartlistade sidor.
På den svarta listan finns bland annat Youtube-filmer, spelsajter, Wikileaks-sidor, en hundkennel och en tandläkare i Queensland.
Kommunikationsminister Stephen Conroy angriper Wikileaks och kallar det oansvarigt att avslöja vilka webbsidor som staten vill censurera.
Hos bland andra HAX och Wired kan man läsa om Australiens allt hårdare internetcensur. Senast i raden censurerade webbplatser är Wikileaks eller, för att vara mer precis, ett pressmeddelande på Wikileaks som handlar om dansk internetfiltrering. Censur av information om censur alltså.
Autraliens Internetleverantörer är inte ännu inte skyldiga att filtrera sidor som myndigheterna pekar ut, men de är skyldiga att erbjuda kunderna ett filter som rensar bort de webbplatser som staten ogillar.
Regeringen vill i nästa steg filtrera alla abonnenters kommunikation.
Alliansen har kommit överens om att trafikdatauppgifter ska lagras i sex månader. Det är den kortaste lagringstid som EU:s datalagringsdirektiv tillåter.
SvD:s slutsats – att moderaterna har backat – stämmer inte. Moderaterna har aldrig tagit ställning för något annat än sex månaders lagring, även om enskilda riksdagsledamöter har uttalat sig på ett sätt som kan tolkas annorlunda.
Det är inte bara lagringstiden som är intressant, utan också villkoren som måste uppfyllas för att trafikdata ska lämnas ut. Det måste röra sig om allvarlig brottslighet, och endast myndigheter bör kunna få tillgång till uppgifterna efter domstolsbeslut.
Det är ännu inte klargjort hur datalagringsdirektivet förhåller sig till IPRED. En leverantör kan i dag radera alla uppgifter om vilken abonnent som har använt vilket IP-nummer. Det är inte längre tillåtet när datalagringsdirektivet träder i kraft. Då uppstår en fråga som jag tidigare ställde till justitieministern:
Hur avser justitieministern att garantera att identiteten bakom en viss ip-adress, i de fall då denna information är lagrad enbart i syfte att bekämpa grov brottslighet, inte kan utlämnas till privata upphovsrättsinnehavare?
Thomas Bodström anser inte att sex månaders lagring av vem vi ringer och vem vi mailar är tillräckligt långtgående. Men det är egentligen inga problem, tycker han. När han har makten kan han enkelt förlänga lagringstiden.
Sex månader är helt acceptabelt. Det blir en liten fördel för Hells Angels och en liten försämring för brottsoffer. Men vi ska inte överdriva effekten, och behöver vi förlänga det ytterligare är det enkelt när lagen väl finns på plats, säger Bodström till SvD.se.
Obama-administrationen har avslagit en ansökan om att få ACTA-relaterade handlingar utlämnade. Avslaget motiveras med hänvisning till att antipiratavtalet är en fråga om nationens säkerhet.
I januari avslog Bush-administrationen en liknande ansökan med samma motivering.
Grannlandet Kanada ansluter sig däremot till de länder som förespråkar öppna förhandlingar. Kanadas handelsminister Stockwell Day säger att Kanada ska driva på för ökad transparens.
Samtidigt som allmänheten saknar insyn får en rad upphovsrättsorganisationer tillgång till de hemliga handlingarna, eftersom de har status som officiella rådgivare till den amerikanska enheten för utrikes handel. Exempelvis mediabolaget Time Warner och filmindustrins MPAA sägs ha full insyn i förhandlingarna.
Uppdatering: Nu skriver DN om saken.
I dagens Sifo har vi moderater nått 31,1 procent. Det är en uppgång med nästan 5 procentenheter sedan förra mätningen, och på ett halvår har vi gått upp över 10 procentenheter.
De flesta analytiker antar att Anders Borgs stabila politik i en orolig tid ligger bakom mycket av uppgången. Så är det nog. Om den ekonomiska oron i omvärlden består kommer medborgarna även fortsättningsvis att föredra en pålitlig, pragmatisk ekonomisk politik framför en tjafsig opposition utan konkreta motförslag. Socialdemokraterna skulle tjäna på att vara mer statsmannamässiga och konstruktiva i svåra tider.
Om krisen avtar snabbare än väntat och vi ser en uppgång under 2010, vad händer då? Kommer väljarna att tacka alliansen för ett ansvarsfullt agerande i kristider, eller kommer goda tider att göra alliansens stabilitetskort mindre värt?
För moderaterna har det betraktats nästan som en naturlag att opinionssiffrorna är högre i mellanvalsperioderna än vid valtillfället. Inför valen 1998 och 2002 hade vi betydligt högre siffror i opinionsmätningarna något år före valet än vad vi till slut fick. Även inför senaste valet fanns samma mönster, men inte lika kraftigt.
En vanlig förklaring till höga moderata mellanvalssiffror är att missnöjda socialdemokrater anger att de ska rösta på moderaterna, för att sedan i valet ändå rösta socialdemokratiskt. Nu när vi har regeringsmakten borde missnöjesfaktorn snarare tala för att moderaterna och alliansen får fler röster i ett verkligt val än i en opinionsundersökning. Samtidigt kan det vara så att trogna socialdemokrater uttrycker sitt missnöje med Sahlin genom att nu ange att de skulle rösta på Reinfeldt.
Det finns helt enkelt för många faktorer för att göra en enkel analys av mätningen, men jag tror att de dryga 30 procent som vi har i den här mätningen är mer stabila än de 30 procent som vi har haft i opposition under tidigare mellanvalsperioder.
Kristdemokraternas svängningar fram och tillbaka över fyraprocentsspärren är inte ett så stort bekymmer som vissa hävdar. Det finns en stor grupp lättrörliga, allmänborgerliga väljare som vet att de föredrar en alliansregering framför en socialdemokratisk regering, men utan att ha starka preferenser för något särskilt alliansparti. Dessa allianssympatisörer räddade kristdemokraterna från att åka ur riksdagen 1994. Även inför senaste valet fanns det en oro för att kristdemokraterna skulle försvinna, och vissa föreslog av det skälet en valteknisk samverkan mellan allianspartierna. Kristdemokraterna klarade sig dock på egen hand, och det gör de sannolikt även i nästa val.
Några partikollegor som kommenterar opinionsläget är MinaModerataKarameller, Kent Persson och Göran Pettersson. Budskapet från samtliga är att de höga siffrorna är ett gott tecken, men att vi inte kan ta någonting för givet. Opinionsmätningar är opinionsmätningar och val är val. Och trots framgångarna har oppositionen ett försprång som alliansen måste arbeta in.
I dagens tidningar hittar man flera artiklar om upphovsrättens utformning. På SvD Brännpunkt finns en debattartikel av Lennart Guldbrandsson och Johan Schiff vid Wikimedia Sverige med den något missvidande rubriken “Upphovsrätten är bra för skapande”. Budskapet är snarare att skapandet skulle gynnas av en mindre omfattande upphovsrätt.
Idag har konstnärliga verk skydd till 70 år efter upphovspersonens död. Ett foto av konstnärlig art som togs 1925 av en fotograf som dog 1977 och som inte har något kommersiellt men historiskt värde kommer alltså inte att bli fritt tillgängligt förrän 2047.
En väldigt liten del av det skyddet ger fotografen möjligheter till försörjning och en väldigt stor del av det innebär ett hinder för andras skapande. Att en bättre balans är möjlig finns det gott om bevis för.
Jag har för övrigt fått förtroendet att vara mötesordförande på Wikimedias årsmöte senare i dag, vilket ska bli väldigt kul.
DN har en artikelserie om EU-förslaget att förlänga artisters ensamrätt till inspelningar från 50 år till 95 år. Förslaget får hård kritik från svenska forskare.
- Jag tror inte att det kommer att bidra till ökat skapande bland unga konstnärer. Jag tycker det finns en obesvarad fråga i debatten. Varför skulle man jobba fram ett avtal som inte har legitimitet hos folket? säger Eva Hemmungs Wirthén som är docent vid Uppsala universitet.
[...]
Även Marianne Levin, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är kritisk. Hon svarar bestämt nej på frågan om det ändå inte finns något gott att plocka ut förslaget.
- Jag tycker det är ett vansinnigt förslag som bara medför ökade kostnader för användarna.
[...]
Roger Wallis är professor emeritus vid KTH, kompositör och tidigare mångårig medlem i Stims styrelse. Han sågar lagförslaget, som enligt honom suddar ut skillnaden mellan upphovsrätt ”som intellektuellt begrepp” och den faktiska produkten – den inspelade musiken.
Bara Jan Rosén, ordförande i svenska föreningen för upphovsrätt, är positiv till en förlängning, eftersom artisternas skyddstid skulle synkroniseras bättre med låtskrivarnas skyddstid.
- Samordning skulle klargöra: produkten är helt och hållet fri på ett visst datum och omvänt helt skyddad fram till det datumet.
Rosén har i och för sig en poäng. Ett problem med upphovsrätten är de juridiska oklarheterna. En enskild eller ett företag som vill nyttja ett verk skulle få det enklare att bedöma rättsläget om alla rättigheterna till ett verk upphörde vid samma tidpunkt.
Frågan är om en synkronisering är möjlig i praktiken. Ingenting hindrar ju en artist från att göra en nyinspelning av en låt som är 80 år gammal.
Om det ändå finns anledning att samordna skyddstiderna för låtskrivare och artister kan det med fördel ske genom att både upphovsrätten och de närstående rättigheterna förkortas till två år.
I dag svarar jag, Erik Josefsson, Erik Laakso och Erik Hultin på EU-kommissionens uttalande om ACTA-processen.
Den uppfattning som EU-kommissionen uttrycker i sitt faktablad om Acta, att det är naturligt att undanhålla förhandlingar av ekonomisk betydelse från allmän insyn, ligger mycket långt från den offentlighet som vi i Sverige är vana vid.
Om vi i svensk lagstiftningsprocess tillämpade EU-kommissionens principer skulle utredningar, propositioner och riksdagsbetänkanden hållas hemliga till dess att lagstiftningen är färdigförhandlad och beslutad.
Jonas Morian kommenterar.
I en annan del av SvD försäkrar Antipiratbyråns Henrik Pontén att han har metoder för att jaga fildelare som använder OneSwarm.
Europaparlamentet har röstat för att göra alla EU-kommissionens ACTA-relaterade handlingar tillgängliga för allmänheten.
Tidigare har det förts diskussioner om att ge Europaparlamentarikerna själva möjlighet att läsa hemliga ACTA-dokument, men det nu genomröstade förslaget om att offentliggöra handlingarna går alltså betydligt längre.
Så här lyder det tillägg som Europaparlamentet har röstat för:
(13a) In accordance with Article 255(1) of the EC Treaty, the Commission should immediately make all documents related to the ongoing international negotiations on the Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) publicly available.
För att beslutet formellt ska fattas krävs också att förslaget går igenom i slutomröstningen.
Stefan Nilsson undervisar och forskar om programmering, algoritmer och datastrukturer på KTH. Han har skrivit en enkel FAQ om OneSwarm.
I Aftonbladet skriver jag om fildelningsverktyget OneSwarm:s snabba tillväxt. Oneswarm låter internetanvändare fildela anonymt utan att vara beroende av en central server.
Av nyfikenhet hörde jag av mig till den grupp vid University of Washington som utvecklat verktyget. De berättade att tolv dagar efter att OneSwarm släppts hade mer än 100 000 besökare hittat till projektets hemsida, trots att ingen marknadsföring hade skett. Över 40 procent av besökarna kom från Sverige, och projektets webb-forum har tagits över av svenskar som utbyter kontaktinformation för att kunna dela filer med varandra.
[...]
OneSwarm är långt i från det första verktyget som erbjuder anonym kommunikation på internet, men det har kommit i precis rätt tid för att slå igenom. De senaste årens fildelningdiskussioner har uppmärksammat internetanvändare på hur öppet de exponerar sin ip-adress, både i samband med fildelning och i samband med andra aktiviteter. Om Internetleverantörernas nuvarande tystnadsplikt luckras upp kan ip-adressen enkelt kopplas till en person, och plötsligt är det som sker hemma i vardagsrummet inte längre en privatsak. Fildelningsdebatten har tydliggjort detta, och i praktiken fungerat som en enorm marknadsföringskampanj för anonymitetstjänster.
OneSwarm:s projektsida på University of Washington
Incoming Links
