Karl Sigfrid

Upphovsrätten har främst diskuterats av lobbyister och jurister. Den förstnämnda gruppen talar i egen sak och den senare gruppen saknar nationalekonomisk kompetens – och upphovsrätten är en fråga om ekonomiska incitament.

Nu har äntligen ekonomen Magnus Wiberg, som gästforskar vid Hardvard, tagit sig an upphovsrätten och ger en saklig bild av vad upphovsrätt faktiskt är.

Den intellektuella äganderätten syftar till att på konstgjord väg skapa en knapphet som inte fysiskt existerar, och därmed generera ett tidsbegränsat monopol för innehavaren. Avsikten med detta är att innehavaren ska ha ett ekonomiskt intresse av att producera den immateriella produkten.

Wiberg gör också den viktiga distinktionen mellan å ena sidan fysiskt ägande och å andra sidan immateriella monopol.

En viktig distinktion mellan immateriella och materiella tillgångar är att de förstnämnda inte har någon fysisk begräsning. Inom nationalekonomin kan detta fenomen beskrivas på åtminstone två sätt: antingen finns icke-rivalitet i konsumtionen, vilket innebär att en individs konsumtion av en vara inte begränsar en annan individs konsumtion av varan, eller så är kostnaden för att producera ytterligare en enhet av varan noll, vilket innebär att det inte finns någon kostnad för att kopiera varan. Immateriella tillgångar skulle därmed uppfylla Humes kriterium för produkter som inte kräver äganderätter.

En rad praktiska exempel i artikeln illustrerar varför upphovsrätt och patent inte alltid gynnar innovation, utan ibland rentav skadar utvecklingen. Särskilt när skapandet förutsätter tillåtelse att manipulera tidigare verk, upptäckter och uppfinningar.

Jag skulle egentligen vilja citera hela artikeln, för varje mening är läsvärd.

Men jag nöjer mig med att skicka en länk.

I Aftonbladet har jag fått ytterligare ett tillfälle att betona hur viktigt det är för de etablerade partierna att ta internetrelaterade frågor på allvar.

Moderaten Karl Sigfrid hoppas och tror att de här och liknande frågor hamnar högt på politikernas agenda.

– Nu har man sett hur viktiga det här är för unga väljare. Partierna kommer av ren självbevarelsedrift att ta frågorna på större allvar.

Artikeln listar även frågor som i en nära framtid kommer att påverka friheten på nätet. Till exempel införandet av datalagringsdirektivet, den fortsatta behandlingen av telekompaketet och spelutredningens förslag om att censurera webbplatser med spel.

På SvD Brännpunkt skriver jag att vi moderater måste ompröva våra ställningstaganden i frågor som rör yttrandefrihet och integritet på nätet.

Förnyelsen av moderat internetpolitik måste börja från grunden. Utan förutfattade meningar och med ett pragmatiskt sinne bör vi tillsätta en arbetsgrupp som inför 2010 analyserar dagens verklighet och lagstiftning.

Hur kan vi avreglera internetmiljön för att underlätta företagande och hur kan vi modernisera det skydd för integritet och yttrandefrihet som vi tar för givet i den fysiska världen?

E-röstning i allmänna val är inte längre bara en idé, utan en metod som faktiskt har använts. I valet 2008 kunde Arizonas utlandsboende rösta genom att ladda upp en pdf-valsedel genom en säker uppkoppling. Eftersom valsedeln fick skrivas ut, fyllas i för hand och sedan scannas in var det inte frågan om någon renodlad e-röstning så som vi tänker oss att det kan fungera i framtiden, men det var ett steg i den riktningen.

Invändningar mot säkerheten i e-röstningssystem ska naturligtvis tas på allvar – liksom risken för att somliga utsätts för påtryckningar vid röstningstillfället – men vi ska minnas att inte heller pappersbaserade valsystem fungerar till hundra procent. Valsedlar försvinner och väljarens intentioner är ibland omöjliga att uttyda. Frågan är alltså inte om e-röstningen fungerar perfekt, utan om den fungerar åtminstone lika bra som de traditionella vallokalerna.

Frankrike har gjort sig kända för Hadopi-lagen, som tvingar internetleverantörer att bevaka och stänga av fildelare. Ett uppenbart hot mot yttrandefriheten, men begränsad yttrandefrihet kanske är en del av poängen i de franska politikernas ögon?

Nu har en fransk bloggare kallats till polisförhör, misstänkt för att ha förolämpat familjeministern. “Oj, vilken lögnare”, skrev hon och fick snart ett brev från polismyndigheten med order om att inställa sig.

Familjeminister Nadine Moranos advokat tycker det är bra att kritiker omhändertas av myndigheterna, och betraktar yttrandefriheten på internet som ett stort problem.

– Nadine Morano vill inte längre bli förolämpad på det här viset. Man kan inte uttrycka sig hur som helst. Det är också fel av sajterna som inte övervakar det som skrivs på bloggarna, säger ministerns advokat Maitre Lataste.

Det vi i Sverige lyfter fram som ett framtida hot mot yttrandefriheten – kontroll av bloggar och sociala medier – förespråkar franska politiker öppet.

Läroboksförfattaren Henrik Brändén förklarar i SvD pedagogiskt varför dagens upphovsrätt är orimlig.

Det säger sig självt att den övervakning som krävs för att i denna nya tekniska miljö hindra piratkopiering måste tränga betydligt längre in i privatlivet än den kontroll som behövdes för att hålla tryckerier och vinylpresserier inom lagens råmärken. Vi måste därför från grunden tänka om vad gäller avvägningen mellan upphovsrätt och integritet.

Till skillnad från många andra upphovsrättsdebattörer utgår Brändén från verklighetens förutsättningar. Inte från abstrakta idéer om naturrätt.

På plats i Sköve, där jag deltar i en konferens om öppen källkod, läser jag att Kina trappar upp sin kamp mot sociala medier. Webbplatser som Youtube, Twitter och Flickr blockeras eftersom regimen inte kan kontrollera användarnas aktiviteter.

Frågan är vilket europeiskt land som blir först med att börja diskutera blockering av Youtube och Flickr?

Gruppen Advance Patrol var skaparna bakom ett av de verk som ingick i åtalet mot the Pirate Bay. Själva hade de ingen lust att delta i processen, men eftersom rättigheterna kontrollerades av skivbolaget kunde de inte dra sig ur.

Det där med musikernas rätt att kontrollera hur musiken används var visst inte så viktigt för upphovsrättsindustrin.

Sin nya skiva släppte Advance Patrol via the Pirate Bay.

- Vi vill nå ut i världen och The Pirate Bay gav oss möjligheten att sätta oss på startsidan som når miljontals människor över hela jorden. Vi har försökt på andra sätt, men som det ser ut är det väldigt svårt, säger gruppens frontfigur Gonzalo ”Gonza” Del Rio Saldias till DN.se.

DN