Karl Sigfrid

Beskedet om att den tyska konstitutionsdomstolen underkände trafikdatalagen spred i går glädje genom bloggsfären. Tyska myndigheter måste radera alla trafikdatauppgifter. Även den Rumänska konstitutionsdomstolen underkände datalagringen i oktober förra året.

Nu finns det inget som de svenska riksdagspartierna kan gömma sig bakom, skriver Rick Falkvinge. (Grattis till Guldmusen, Rick!) Vår nya kommissionär Cecilia Malmström påpekar dock att det är den tyska implementeringen av direktivet som domstolen har underkänt. Inte EU:s direktiv eller masslagring av trafikdata som fenomen. Dessutom är det ju så att den tyska grundlagen inte gäller i Sverige.

Den fortsatta strategin bör vara densamma som före det tyska beskedet. För det första bör vi avvakta besked från Europadomstolen.
HAX hänvisar i sin bloggpost till en grupp tyskar som tagit ett initiativ för att få datalagringen prövad mot Europakonventionen. Fälls datalagringen i den processen är även vi i Sverige förbjudna att införa masslagring. Zohar Efroni vid Harvards avdelning för cyberlaw säger att Europakonventionen används som ett argument i det tyska domslutet.

The GCC did not neglect to mention Art. 10 of the European Human Rights Convention – securing free speech rights – as ground for its intervention with the work of the legislative branch. More concretely, the law presented an unjustified harm to secrecy in private communication guaranteed under Art. 10(1) of the German Constitution.

Det är ett gott tecken inför Europadomstolens prövning.

För det andra bör vi omförhandla direktivet, vilket också Johan Linander kräver. Justitiedepartementet uttrycker sig mer försiktigt, men beskedet om att de ska analysera den tyska domen visar att de tillskriver den betydelse.

Formellt står EU-direktiv över nationell grundlag, men EU-kommissionen kommer inte att ta en konflikt med den tyska konstitutionsdomstolen. Den enda lösning som är politiskt möjlig är att anpassa EU-rätten så att den ryms inom medlemsstaternas grundlagar. I den mån direktivet står i strid med tysk grundlag – vilket i och för sig inte är säkert – blir det en omförhandling.

För att leva upp till EU:s konkurrensregler inför Microsoft en möjlighet för Windows-användare att genom en enkel knapptryckning byta webbläsare. Man kan diskutera nyttan av detta med tanke på hur enkelt det är redan nu att installera Firefox, Chrome, Opera eller någon annan webbläsare.

Men åtgärden gör inte heller någon större skada, såvida du inte har byggt browser-applikationer som använder icke-standardiserade funktioner som bara finns i Internet Explorer. Det har Linköpings kommun gjort.

Vi har applikationer som bara fungerar med Internet Explorer. Om användarna skulle byta till exempelvis Firefox och så skulle det inte fungera – och de skulle ringa oss och fråga varför. Det skulle generera jättemycket extrajobb och kostnader, säger Jonas Wiman, systemförvaltare vid Linköpings kommun.

Det är anmärkningsvärt att en offentlig myndighet bygger system som bygger på proprietära standarder. Det går rakt emot regeringens och riksdagens ambitioner om öppenhet och konkurrens.

Eventuella problem som Windows-uppdateringen medför är resultatet av en bristfällig kommunal IT-policy. Vi får hoppas att de lär sig av sitt misstag. Och framför allt får vi hoppas att de inte bygger system som tvingar även medborgarna att använda IE.