Till följd av Miljöpartiets framgångar i valet till Europaparlamentet för lite mer än ett år blev Isabella Lövin parlamentariker. Mandatet använder hon till att rösta för krav på hårdare tag mot misstänkta fildelare.
En av fyra gröna ledamöter som röstade för Marielle Gallos rapport var svenska miljöpartisten Isabella Lövin. Hon anser att det är viktigt att skydda kulturarbetarnas möjligheter att få en inkomst.
Jag undrar hur många av Miljöpartiets väljare som visste att de röstade in en teknikfientlig kandidat som dessutom inte tycks vara insatt i den fråga som partiet gjorde ett stort nummer av i valrörelsen. Att hon okritiskt sväljer myten om att en lönsam kulturbransch förutsätter stärkt upphovsrättsskydd visar att hon inte ens har tagit sig sig att läsa på.
Samtidigt är jag inte särskilt förvånad. Partiet hoppade snabbt på fildelningståget när de märkte att det gav röster – utan att egentligen förstå vad de tog ställning för – och nu när frågan har svalnat hoppar de lika snabbt av.
September 26, 2010 at 2:23 pm |
Hur är ditt eget parti angående gallo-rapporten då?
En röst på borgarna gav fortsatt förtroende för dem som drev igenom FRA, IPRED, gallo-rapporten etc. Fortsatt förtroende för den man som ett par veckor efter att FRA drevs igenom, sa ‘jag förstår inte varför det debatteras om detta, beslutet är taget’. Alltså, ‘Jag har redan bestämt, håll käften nu’.
KS, du är en bra person med många vettiga åsikter. Men du tillhör fel parti.
September 27, 2010 at 5:32 am |
Sorry, men MP har drivit integritetsfrågor hur länge som helst, redan långt innan fildelning existerade. Birger Schlaug brände folkbokföringsblanketter innan du var född (okej, du var 13 år…).
October 1, 2010 at 12:52 am |
Sorry, men det här är en av anledningarna att MP inte är ett bra alternativ när det gäller fildelning och/eller personlig integritet. MP har drivit “piratfrågorna”, men Lövin sålde sig bekvämt till trots mot både partiprogrammet och sitt egna valmanifest.
Och dessutom till Gallo-rapporten som är ungefär jämförlig med rapporten Aristotle skrev och som man därefter använde mot Galileo.